26 maj 2013

Förlossningsstarter efterlyses

Eftersom båda mina förlossningar hittills har startat på exakt samma sätt -jag har blivit väckt av en kraftig värk, det har inte varit nån fråga om vad som har varit på gång och fyra eller två timmar senare har barnen varit ute- är det alltid spännande att gå och lägga sig nuförtiden. Det är dumt, jag vet, samma mamma kan ha väldigt olika förlossningar, men eftersom det är den här proceduren jag har varit med om förr förväntar jag mig mer av nätterna än av dagarna.

Och varje morgon när vi vaknar tänker både Caj och jag (vi märkte igår att vi resonerar lika) jaha, det blev inte idag heller, trots att dagen knappt har börjat.

Ni som har flera barn, har förlossningarna liknat varandra? Har de börjat på samma sätt? Och alla som fött minst ett barn: när på dygnet har förlossningen börjat?

43 kommentarer:

  1. Hello! förlossning 1 började med ett knäppande ljud, det liksom bara knäppte till inuti mig (jag vaknade av ljudet) och sen började värkarna ca 00.30. Hon kom ut 5h senare och det hela kändes ganska odramatiskt. Förlossning 2 började med värkar som intensifierades under loppet av dagen, de började ca 11-12 på förmiddagen och vi åkte till BB vid 16-tiden. Sedan hände något och efter epiduralen avtog värkarna och efter någon timmes kämpande drogs han ut med sugkopp ca 22.30. Förlossning 3 började med värkar ca 22-tiden och de växte sig starka väldigt snabbt, vi körde till BB ca 23.30 och 20 minuter senare var han ute.
    Nu glömde jag vad frågan egentligen var men du frågade om förlossningarna liknat varandra och nej, i mitt fall har de inte gjort det:
    Förlossning 1: lagom snabb, lätt, 2:utdragen,skrämmande,inget jag minns med värme 3: supersnabb, jag var dessutom totalt överraskad över hur bra det gick trots att jag inte hann få någon smärtlindring men å andra sidan gick värkarbetet så väldigt snabbt.
    ***
    Nog svamlat, lycka till i massor och åk in i tid till förlossningen när dina tidigare förlossningar gått så snabbt.
    --Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. spännande med det knäppande ljudet du skriver om, för så var det för mig också - det knäppte till - i gommen! sen var det igång.

      hanna k

      Radera
    2. Aha vad kul att flera också hört ett knäpp:) Men i gommen? Intressant..
      --Anna

      Radera
    3. Jag minns ditt knäppande ljud, Hanna. Men jag kom inte ihåg att det kom från gommen (eller så har jag aldrig hört den detaljen). Min mage knäpper allt oftare och jag tänker varje gång på Sisses födsel och ser framför mig hur fosterhinnorna spricker. Men inget händer...

      Anna: tänk så olika förlossningar. Men det är ju bra på det sättet att man lär sig gå in i det med ett öppet sinne. Inte som jag.

      Radera
    4. Det kändes i gommen, men kom från hela kroppen på nåt vis. Låg & läste en bok och reagerade på knäppet så att jag tittade upp och undrade ett par sekunder & sen började vattnet forsa. 10 år sen nästa tisdag. HK

      Radera
    5. 9 menar jag. H

      Radera
    6. Hej,
      domdär knäppandena är underliga.
      Jag hörde inga förlossningsknäppar, men däremot knäppanden under själva graviditeterna och speciellt i slutet. Dom visste inte ens på rådgivningen något om det, men många tycks ha det. I mitt fall kom det helt tydligt från magen.

      Radera
  2. Du känner ju redan till lite hur mina förlossningar varit, men here we go ändå!

    Första förlossningen startade med oregelbundna sammandragningar + mensvärk som kom och gick. Det var ca nio på kvällen. Men jag förstod inte att det var allvar förrän vattnet gick, då for vi in och det var ju tur, för sonen föddes 40 minuter efter att vi kom till bb och 3,5 h efter första känning.

    Andra och tredje förlossningarna har varit väldigt lika. De började båda med vattenavgång sent på kvällen (22.30 och 1), men sen hände inget. Vi for ändå in omgående just för att första förlossningen gick så snabbt. Äldre dottern föddes på två timmar då sammandragningarna väl satte igång och yngre dottern på en dryg timme. Kan ju säga att jag är väldigt glad att förlossning två och tre startat med vattenavgång, annars är det inte så säkert att vi skulle ha hunnit in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan höra på dina förlossningsberättelser många gånger! Och varje gång är jag glad över att vi har nära till BB.

      Radera
  3. Maria Stratton26 maj 2013 kl. 16:43

    min enda förlossning började med att vattnet gick sent på kvällen, typ halv elva eller nåt (är usel på att minnas såna detaljer). värkarna kom igång långsamt, blev hemskickad för att försöka sova eftersom vi bor nära, men fick åka in igen direkt och jag fick bedövning som funkade innan värkarna blev alltför plågsamma. dottern föddes 7.35 på morgonen, och jag fick inte en blund den natten. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maria Stratton26 maj 2013 kl. 16:47

      jo, jag hade också ett knäppljud i kroppen innan vattnet gick. hann stiga upp ur soffan och gå några steg innan det blev blött. :)

      Radera
    2. Jag kan tänka mig att det är svårt att sova när ens kropp håller på att föda barn :) Eftersom mina förlossningar har väckt mig har jag varit helt adrenalinstinn (tror jag) när jag har fött, men föreställer mig att det måste vara hemskt att vara jättetrött samtidigt som ens kropp jobbar för fullt.

      Radera
  4. Alla förlossningar har varit ganska likadana men den sista startade liksom argare. Inga tvära totala skillnader här inte. Små variationer.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas också att min kropp beter sig lika bara för att jag skall fatta när det händer. Och för att mina förlossningar har varit väldigt bra. Men den här graviditeten har varit så konstig att jag ändå inte vågar ta något för givet.

      Radera
  5. Har båda gångerna vaknat kring midnatt av en knäpp i magen och så har vattnet gått. Sju timmar (första barnet) respektive en och en halv timme (andra barnet) senare har barnen varit födda. Räknar helt kallt med att tredje förlossningen blir en timmes trudelutt inklusive vattenavgång och bilfärd och värkar och allt det där...fast det visar sej. Lycka till du!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, ännu ett knäppande! Varför händer inget månne när det knäpper i min mage? Skumt. Jag tänker mig att ni hinner till BB i lagom tid, där barnet bara glider in i världen utan kamp :) Man kan ju alltid hoppas (och hoppas att det går lika för oss också). Lycka till!

      Radera
  6. Har aldrig hört något knäppande och aldrig har fostervattnet gått med mindre än att de punkterat hinnorna när jag varit öppen ca 8 cm, sen har det gått undan! Första och andra förlossningarna var väldigt lika, startade ca 12-tiden på kvällen, pang på med en gång, sen bebis på tidiga morgonen, (7 1/2 h och 5 1/2 h)
    Med tredje vaknade jag 5-tiden av värkar (var uppe 3-tiden och då var allt lugnet självt) bebin föddes halv 11-tiden. 3:an tog alltså ung. lika lång tid som 2:an. Sen med 4:an började min livmoder vara lite slöare, det gick inte att veta exakt om förlossningen börjat eller ej, molande sammandragningar hit och dit dagarna före och så höll det på hela dagen innan, på kvällen var jag till BB för att kolla om något hänt, öppen 3 cm 20.30. Åkte då hem och nattade syskonen och ställde lite och hastigt ökade farten, bebis föddes halv två på natten.
    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Få se om min livmoder också är tröttare, åtminstone tror jag den är större, för bebin har hur mycket plats som helst att röra på sig fast jag är i v. 38 nu.

      Radera
  7. Den första började med att vattnet gick, utan knäppande. På morgonen kl.7. Sen höll vi på till kl.01:45 nästa dag.
    Den andra började med värkar 22.30, lillasyster föddes 01:45.

    Blir det fler barn får vi starta i tid, vi har en timme till BB :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är nog att sticka iväg direkt om ni får flera barn. Speciellt om det inte knäpper som förvarning :)

      Radera
  8. Alla 4 har börjat med sammandragningar. Det har tagit länge. 3 gånger har jag trott att jag har åkt till sjukhuset för att föda men jag har jag har kommit hem med en stor mage. De som har fötts samma datum kom till världen ungefär kl 11. Ett barn föddes klo 9.30 och ett av dem ca. 14.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste ju vara något av det värsta, att få vända hem igen vid BB. Har alltså två av era barn födelsedag på samma dag?

      Radera
  9. Första började med ryggvärk på morgonen och under dagen blev den intensivare och mot kvällen började också sammandragningarna, vattnet gick först i förlossningssalen, som tur för storebror kom med rumpan före. Han föddes 8 på morgonen. Andra började också med ryggont men ganska snabbt blev det sammandragningar som blev intnsivare hela tiden, var på ett möte på kvällen (stod för kunde inte sitta stilla), och 22 tiden åkte jag in till BB och 02 föddes lillebror. Vattnet gick just innan han kom ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sån där ryggvärk har jag hela tiden nu också, men räknar inte med att den leder till något. Inte snabbt i alla fall. Men kanske jag inte skall avskriva den möjligheten helt ändå.

      Radera
  10. Hej

    Första gången vaknade jag 00.30 av att vattnet gick. Sen hände inte så mycket, men började få lite värkar från kl 3. Slapp in till förlossningssalen 11. Efter en och en halv timmes krystande kom vår son liten och nedskiten kl 15.13. Vecka 40+2

    Andra gången, 2 år och 10 dagar senare, förde vi för säkerhetsskull storebror till farmor och farfar. Då vi kom hem fick jag värkar samtidigt som min sambo for och handlade. Under tiden han handlade stod jeg i duschen och hann ha fem värkar. Tre och en halv timme senare kom vår andra son efter fem minuters krystande. Vecka 40+3.

    Lycka till!

    Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tajmat att råka ha en barnfri natt precis när ni skulle till BB. Så borde jag också göra.

      Radera
  11. Båda har varit ute ett dygn efter slemproppstecken. Första började värkarna på natten, 7 cm upp när vi kom till bb och hela tog 6 h. Andra 3,5 h. Båda ofixerade före, inga förvärkar och "det kan dröja länge än" på rådgivningen ett par dagar före. Första 39 plus 5, andra 37 plus 0. Båda tog man hål på fosterhinnan vid öppen 9 cm.

    Längtar nästan efter att få föda barn igen :)

    Malena

    SvaraRadera
    Svar
    1. På något sätt har jag också sett fram emot en till förlossning, men nu när det närmar sig på riktigt börjar jag minnas hur utelämnad man är åt sin kropps egenheter. Säkert går det bra. Men jag har blivit oroligare med åren.

      Radera
  12. Jag visste att det var allvar kl 16 på eftermiddagen då sammandragningarna, jag redan haft under ett dygns tid, ändrade i intensitet. Ett lååångt dygn senare, kl 16.27, föddes dottern äntligen. Jag hoppas verkligen att det kommer att gå lite fortare nästa gång.
    Lycka till och hoppas bebisen behagar komma ut snart :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det brukar väl i allmänhet gå rätt mycket snabbare andra gången. Tack och jag hoppas också bebin kommer snart!

      Radera
  13. Jag har haft två helt olika förlossningsstartar.
    Första börja på natten och drogs ut till nästa kväll då det satt igång med starka värkar som gjorde mig korsögd. Sen föddes Alva morgonen därpå kl 7. Alltså ungefär 30 timmar senare.

    Nästa förlossning började mitt på en lördag (jag var ännu i morgonrock trots att klockan var kring 11). ALLT fostervatten forsade ut på matsalsgolvet och jag fick lägga mig ner i pölen eftersom bebin var i sätesläge (risk för att navelsträngen slinker ut och orsakar syrebrist). Alva ropade "nu simmar bebin ut" och ambulans tillkallades. Jag kånkades ner på bår 4 våningar för att jag inte rymdes i hissen liggande. Sen satte värkarna igång på 1 timme och förlossningsläkaren beslöt att det gick för snabbt för ett sätesläge, så det blev kejsarsnitt.

    Att sådant.
    Spännande Malin att följa med. Det är ju helt sjukt spännande/roligt/nervöst i detdär stadiet!
    kramar
    penny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad intressant att höra detaljerna, särskilt kring Nickes födsel, Mikko berättade att hon är född i säte, men jag visste inte att det ändå började med att vattnet gick. (Jag beundrar för övrigt Alvas coola attityd :) Jag är glad att vår bebis behagade vända sig så jag får föda vanligt.

      Radera
  14. Två första började med värkar, tredje med att vattnet gick. Det var roligt att få uppleva den versionen också! Fast jobbigt iom att det var omöjligt att ta sig till sjukhuset utan att vara plaskvåt överallt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja just ja, det får mig att minnas att vi borde tvätta handdukar idag, just in case. Fast mitt fostervatten lär nästan vara slut, och med Idun kom allt fostervatten först efter att hon var ute eftersom hon hade huvudet så lågt nere.

      Radera
  15. Första började med regelbundna värkar vid midnatt ungefär en dag före bf, andra med regelbundna värkar ca 2 tiden på natten sex dagar före bf, tredje med en knäpp vid svanskotan och sen kraftiga värkar ca 5-tiden på morgonen 12 dagar EFTER bf...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har på något sätt alltid haft för mig att barnen kommer ut tidigare och tidigare, varför vet jag inte. Det måste ju ha varit frustrerande att gå över 12 dagar sista gången. Och ännu en knäpp, det är så mystiskt med kroppar :)

      Radera
    2. Jag var så säker att trean skulle födas senast en vecka före bf så du kan ju gissa hur sönder jag var när ingenting hände. Det var de värsta längsta veckorna i mitt liv. Nu efteråt känns det som om jag bara var fånig...

      Radera
  16. Mina förlossningar har på sätt och vis varit ganska lika. Den första började med regelbundna värkar (7-9 min) kl 20.30 en fredag kväll. Jag kände genast på mig att det var "på riktigt" (visserligen var jag i det skedet ganska långt gången, dvs 41+3). Satt och klockade, gick ut på en promenad vid 23, värkarna tätnade direkt till 2-3 min, så vi åkte in. Anlände vid midnatt, var 1 cm öppen och togs in för de hade lugnt. Hade regelbundna värkar med 7-9 min mellanrum hela natten, men utan verkan. Flyttades till sängavdelningen för jag vägrade åka hem utan bebis ;) Gick i trappor hela dagen och då tätnade värkarna direkt till 3-5 min men ännu kl 20.30 var jag 1,5 cm öppen och maken skickades hem kl 21. Började vara desperat. Det blev värre och jag duschade, varefter jag gick på en sista kontroll hos en läkare innan jag skulle få smärtstillande. Plötsligt var jag 3 cm öppen och 22.30 var maken tillbaka och vi fick återigen ett rum på förlossningssidan. Jag tog ett bad, fick EDA och 1.35 var vår "lilla" C född i v 41+5. Med E var jag på efterkontroll ganska många gånger, fick homeopatiska piller som fick slemproppen att lossna, men ingenting hände. Fick tid för igångsättning till en lördag. Åkte hem från stugan fredag kväll och lämnade C där med morfar. På vägen hem kände jag värkar som gjorde mig försiktigt hoppfull. Gick en lååång, rask promenad och när jag kom hem sade jag åt maken att vi nog ska in i natt. 01.30 åkte vi in och 6.15 var E i min famn. I v 42+0. Det tar längre för mig att baka bebisar än för medeltalet ;)
    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad du måste ha varit trött efter ett så intensivt och långvarigt värkarbete! Och efter så långa förlossningar. Med Lovis gick jag över 6 dagar och jag minns att det kändes som om hela loppet var kört redan, som om det inte skulle bli nån bebis ALLS. Kanske dina långa graviditeter har tränat upp ditt tålamod :) (något jag skulle behöva en dos av nu)

      Radera
    2. Jag var till all lycka väldigt vältränad då jag födde första gången, men visst var jag ju slut. Om tålamodet är jag inte så säker, kanske att jag förbrukade allt redan då? ;) Nå nej, men efter att jag gått en vecka över andra gången slog jag helt enkelt handskarna i disken och tänkte att han kommer när han kommer. Orka gå omkring och vänta, liksom.

      Radera
  17. Jag älskar att läsa förlossningsberättelser!

    Min enda förlossning började på kvällen kl. 23 med att slemproppen gick, sedan värkar som snabbt blev värre följt av sammandragningar, till sist gick fostervattnet. Hann just och just till BB, vi bor cirka en kvart därifrån. En del av huvudet var redan ute. Efter att ha varit fem minuter på BB kom hon ut. Hela förlossningen räckte tre timmar. (Kan tilläggas att jag var så chockad av hur snabbt det gick att jag inte förstod att jag hade sammandragningar utan trodde att jag höll på och skita på mig. Jag förstod inte ens att det var huvudet som stack ut när vi ännu var hemma utan trodde att det var min vagina som höll på att falla ut.. knäppt!).

    Lycka till!

    Mia

    SvaraRadera
  18. 19 på kvällen kände jag av regelbundna, men små fladdringar i magen. kl. 01.03 står det på pappret att vi kom till BB:n och 01.28 föddes hon! :)

    SvaraRadera
  19. min slempropp kom ut nästa dag :S och vattnet gick aldrig utan de fick "pama" det åt mej, jag var ju ändå redan 9 cm öppen när vi kom in. :)

    SvaraRadera