Om Saras anledning till att hon inte hinner blogga lika mycket som vanligt är att hon är upptagen med att leva vardagslivet utanför bloggens värld, är min anledning till bloggtorkan en annan.
Jag har börjat titta på Grey's Anatomy, från säsong ett. Det finns många avsnitt. Många. Och jag kan inte sluta titta. Jag täcks inte säga hur långt jag har kommit, hur många avsnitt jag har sett på hittills, och jag vågar inte räkna ut hur många timmar jag tillbringat vid datorn (man kan streama alla avsnitt. Farligt, farligt). Någon gång måste jag ju komma till slutet. Men det är ganska långt kvar, för det finns sju säsonger.
Med tanke på att vi inte har haft någon teve sedan 2005 har jag en del att ta igen. Fast jag är lite rädd att jag nästan har tagit igen det redan. På en vecka.
30 mars 2011
24 mars 2011
Logiken
Lovis: Mamma, kan du kittla mig?
Jag: Nej jag vill inte för om jag kittlar dig när du ligger i min famn börjar du sprattla omkring och då gör det ont på mig.
Lovis: Men gör det bara. Då får du säga förlåt åt dig själv.
Jag: Nej jag vill inte för om jag kittlar dig när du ligger i min famn börjar du sprattla omkring och då gör det ont på mig.
Lovis: Men gör det bara. Då får du säga förlåt åt dig själv.
22 mars 2011
Ny upplaga
Hihi, idag fick Joanna och jag var sitt brev från Schildts som intygade att en ny upplaga av Patrik och Pensionärsmakten har tryckts, och det i en mycket större mängd än som först utlovats. Också Ordkonst -alla har fantasi har tryckts upp i en till upplaga. Vilket flyt!
20 mars 2011
Lite
Jag invigde mitt tryckbord i mitt nya arbetsrum i kväll. Det tog nästan tre månader att komma så här långt.
19 mars 2011
Gullebarn
Om gårdagen började illa gick det helt tvärtom idag. Barnen vaknade visserligen tidigt, någon gång strax efter sju, men lekte för sig själva i rummet och stängde dörren när vi tyckte de hade för mycket ljud (vi fick alltså sova vidare i nästan två timmar). För en stund sedan steg jag upp, gick på wc och sedan till deras rum för att se vad de sysslade med. Dörren var stängd, så jag knackade på.
De satt prydligt uppradade på sin soffa och tittade rakt framåt, med kläderna på (de hade till och med kommit ihåg att byta underkläder), superstädat golv och bäddad säng och såg så stolta ut att jag inte kunde hålla mig för skratt. Det var alltså en överraskning åt mig :). "Vet du vad vi gjorde före vi städade mamma?" frågade Lovis. "Vi kastade omkring våra kläder och våra leksakstelefoner i luften, för vi blev så glada när vi kom på att det är lördag idag."
Nu sitter Caj och läser Tummelisa för dem och vi funderar på att fara till simhallen idag. Men först ska vi äta frukost. Vad skall du göra idag?
De satt prydligt uppradade på sin soffa och tittade rakt framåt, med kläderna på (de hade till och med kommit ihåg att byta underkläder), superstädat golv och bäddad säng och såg så stolta ut att jag inte kunde hålla mig för skratt. Det var alltså en överraskning åt mig :). "Vet du vad vi gjorde före vi städade mamma?" frågade Lovis. "Vi kastade omkring våra kläder och våra leksakstelefoner i luften, för vi blev så glada när vi kom på att det är lördag idag."
Nu sitter Caj och läser Tummelisa för dem och vi funderar på att fara till simhallen idag. Men först ska vi äta frukost. Vad skall du göra idag?
18 mars 2011
Freaky Friday
Dagen har börjat dåligt. Idun har fått en sticka i foten som jag inte hittar och vrålar oavbrutet av sorg (hon har varit uppe i natt också för att hon hade ont i benet, så jag vet inte vad det riktigt är för fel). Iduns oljud gör Lovis vansinnig. "JAG KAN INT KONCENTREEERA MIG" ropar hon när hon försöker bädda sängen och Idun bara gråter bredvid henne. Hur skall detta sluta?
17 mars 2011
Systemet
Som mellanbarn är jag väldigt noga med att det skall vara rättvist. Jag minns hur svårt jag upplevde det när Caj och jag skulle börja synka våra hushållssystem, vi är väldigt olika både gällande städbehov och initiativförmåga, och det har gjort att jag ofta får en känsla av att jag är något slags motor här i familjen vad beträffar hushållssysslor. För att jag inte skall känna mig förfördelad på något sätt har vi därför utvecklat olika system.
System ett körde vi med under ett par års tid. Det gick ut på att en veckohandlade tillsammans med barnen medan den andra var hemma och städade hela huset. Detta gjorde vi en gång i veckan (turades om demokratiskt) men det är så mycket mer som händer mellan fredag och fredag. Nu vill jag inte få det att framstå som om jag gjorde allt däremellan, för det gjorde jag inte alls, men ofta upplevde jag att jag hade kollen och att jag var den som satte igång olika saker, bara för att jag märkte dem först.
Sedan vi båda började jobba förra sommaren har systemet varit flytande, det har inte fungerat lika bra som tidigare eftersom vi har mer att göra, oregelbundnare tider osv. Jag har mer och mer tagit över rollen som projektledare. Eftersom min tolerans för rådd är ganska låg och jag var trött på att initiera olika städprojekt gjorde Caj för två veckor sedan upp en lista på olika hushållsgöromål i hemmet och sedan delade vi dem mellan oss. Så här ser vårt nya system ut:
Varje ny vecka börjar på torsdag. Då skall den ena städa hela huset: damma mattor, dammsuga, skura toaletter osv. Städarens uppgift i en vecka framåt är att plocka undan felplacerade saker, reda upp posten, tvätta kläder, vika, lägga fram kläder åt barnen inför följande dag. Den andra personen gör upp en matlista, åker och handlar med barnen och kokar all mat, diskar och håller köket i ordning under den kommande veckan. Och när det blir torsdag igen byter vi.
Efter de första två veckorna har vi konstaterat följande: Jag gör mindre än förr, Caj gör mer. Jag har lite svårt att släppa kontrollen över tvättandet (blev tvungen att kolla om han faktiskt kom ihåg det, vilket han gjorde) eftersom det av någon anledning har råkat bli mitt gebiet under de senaste åren. Men Caj lugnar mig och säger att det kommer att bli ett jättebra system bara vi övar på det. Och hittills är jag nöjd. Det är hemskt skönt att inte ha koll på allting, att ha en uttalad, rättvis ordning som vi har kommit överens om tillsammans.
När det gäller barnens uppfostran och arbetsfördelningen oss emellan där har det aldrig varit några problem, det har blivit rättvist av sig själv. Vi har samma syn i uppfostringsfrågor och har aldrig grälat om den saken. Caj är världens bästa pappa, han är närvarande, intresserad och engagerad. När det gäller hushållssysslofördelningen har det inte varit lika enkelt och självklart. Men vi jobbar på det.
System ett körde vi med under ett par års tid. Det gick ut på att en veckohandlade tillsammans med barnen medan den andra var hemma och städade hela huset. Detta gjorde vi en gång i veckan (turades om demokratiskt) men det är så mycket mer som händer mellan fredag och fredag. Nu vill jag inte få det att framstå som om jag gjorde allt däremellan, för det gjorde jag inte alls, men ofta upplevde jag att jag hade kollen och att jag var den som satte igång olika saker, bara för att jag märkte dem först.
Sedan vi båda började jobba förra sommaren har systemet varit flytande, det har inte fungerat lika bra som tidigare eftersom vi har mer att göra, oregelbundnare tider osv. Jag har mer och mer tagit över rollen som projektledare. Eftersom min tolerans för rådd är ganska låg och jag var trött på att initiera olika städprojekt gjorde Caj för två veckor sedan upp en lista på olika hushållsgöromål i hemmet och sedan delade vi dem mellan oss. Så här ser vårt nya system ut:
Varje ny vecka börjar på torsdag. Då skall den ena städa hela huset: damma mattor, dammsuga, skura toaletter osv. Städarens uppgift i en vecka framåt är att plocka undan felplacerade saker, reda upp posten, tvätta kläder, vika, lägga fram kläder åt barnen inför följande dag. Den andra personen gör upp en matlista, åker och handlar med barnen och kokar all mat, diskar och håller köket i ordning under den kommande veckan. Och när det blir torsdag igen byter vi.
Efter de första två veckorna har vi konstaterat följande: Jag gör mindre än förr, Caj gör mer. Jag har lite svårt att släppa kontrollen över tvättandet (blev tvungen att kolla om han faktiskt kom ihåg det, vilket han gjorde) eftersom det av någon anledning har råkat bli mitt gebiet under de senaste åren. Men Caj lugnar mig och säger att det kommer att bli ett jättebra system bara vi övar på det. Och hittills är jag nöjd. Det är hemskt skönt att inte ha koll på allting, att ha en uttalad, rättvis ordning som vi har kommit överens om tillsammans.
När det gäller barnens uppfostran och arbetsfördelningen oss emellan där har det aldrig varit några problem, det har blivit rättvist av sig själv. Vi har samma syn i uppfostringsfrågor och har aldrig grälat om den saken. Caj är världens bästa pappa, han är närvarande, intresserad och engagerad. När det gäller hushållssysslofördelningen har det inte varit lika enkelt och självklart. Men vi jobbar på det.
15 mars 2011
Kli i fingrarna
Det är en evighet sedan jag har pysslat något, gjort något med händerna bara för att det är roligt. Jag har inte skapat nya mönster på en evighet, inte sytt, inte tryckt inte limmat, inte gjort något alls. Jag är så himla trött när barnen somnat, så om jag inte har jobb kvar att göra orkar jag inte göra annat än läsa eller sova.
Det är jobbigt att vara vuxen, jag vill så mycket men orkar så lite.
Och då är det sista man skall göra att gå in på kreativa människors bloggar. Det är ett slag i ansiktet, "det här har jag åstadkommit i en handvändning, se vad fint vi har det hemma, titta vilken kul idé jag kom på häromkvällen och förverkligade följande dag." Just så där som jag vill, men inte orkar.
Fy vad jag gnäller. Jag är så produktiv inne i huvudet, men när jag ser mig omkring ser jag bara några halvt påbörjade projekt som kanske aldrig blir färdiga, och en massa ställen i huset där jag har en tanke på att göra något. Någon gång.
Det är jobbigt att vara vuxen, jag vill så mycket men orkar så lite.
Och då är det sista man skall göra att gå in på kreativa människors bloggar. Det är ett slag i ansiktet, "det här har jag åstadkommit i en handvändning, se vad fint vi har det hemma, titta vilken kul idé jag kom på häromkvällen och förverkligade följande dag." Just så där som jag vill, men inte orkar.
Fy vad jag gnäller. Jag är så produktiv inne i huvudet, men när jag ser mig omkring ser jag bara några halvt påbörjade projekt som kanske aldrig blir färdiga, och en massa ställen i huset där jag har en tanke på att göra något. Någon gång.
14 mars 2011
Brudparet. En klassiker i blått.
Den här bilden som Lovis ritade förra sommaren är en höjdare. Den föreställer ett brudpar.
Notera brudens maniska min. Notera brudgummens förkrossade dito. Lägg också gärna märke till det frihetssymboliserande flygplanet som flyger ovanför brudparets huvud, och det mörka moln som lägrar sig ovanför äktenskapet sekunden efter.
Jag undrar om Lovis någon gång kommer att vilja ingå äktenskap, om hennes syn är så här pass dyster redan när hon är fyra.
Notera brudens maniska min. Notera brudgummens förkrossade dito. Lägg också gärna märke till det frihetssymboliserande flygplanet som flyger ovanför brudparets huvud, och det mörka moln som lägrar sig ovanför äktenskapet sekunden efter.
Jag undrar om Lovis någon gång kommer att vilja ingå äktenskap, om hennes syn är så här pass dyster redan när hon är fyra.
12 mars 2011
Kreagalan
Igår var jag på Kreagalan, det var roligt och lite glamouröst. Eftersom en god vän var nominerad till årets samarbete fick jag sitta på en vip-plats med god utsikt.
Min dubbelkusin Emma (och jag) |
Min tuffa date för kvällen (och jag) |
Mina vänner Aja och Åsa |
Min vän Saija som också är mor till min brorsdotter |
10 mars 2011
I smyg
Förbluffad satt jag och såg hur Idun stavade fram oivariini på smörpaketet. Det stod skrivet med små bokstäver.
jag: Idun HUR har du lärt dig att läsa småbokstäver?
Idun: Ja ha lärt mig i smyg bava
jag: Idun HUR har du lärt dig att läsa småbokstäver?
Idun: Ja ha lärt mig i smyg bava
9 mars 2011
den nya skalan
Lovis och Idun har uppdaterat några begrepp.
När man spelar sten, sax, påse finns numera följande rörelser med:
Öga: forma pekfingret och tummen till en cirkel, placera andra handens pekfinger i mitten som pupill
Öra: samma som ovan men utan pupill
Spindel: spreta med alla fingrar på en gång
Snor (min favorit): spreta med pek- och långfinger neråt.
Det är lite godtyckligt vem som vinner över vem.
Och sedan:
Om man vinner en tävling får man guld
kommer man andra får man silver
kommer man tredje får man brons
kommer man fjärde får man bilver
kommer man femte får man pons.
Så ni vet.
När man spelar sten, sax, påse finns numera följande rörelser med:
Öga: forma pekfingret och tummen till en cirkel, placera andra handens pekfinger i mitten som pupill
Öra: samma som ovan men utan pupill
Spindel: spreta med alla fingrar på en gång
Snor (min favorit): spreta med pek- och långfinger neråt.
Det är lite godtyckligt vem som vinner över vem.
Och sedan:
Om man vinner en tävling får man guld
kommer man andra får man silver
kommer man tredje får man brons
kommer man fjärde får man bilver
kommer man femte får man pons.
Så ni vet.
8 mars 2011
Kvinnodagen
1. Hur firar du kvinnodagen?
Genom att ära mig med en fastlagsbulle samt genom att gratulera en del av dem jag träffar.
2. Vad/vem borde uppmärksammas idag?
Alla kvinnor borde få lite positiv uppmärksamhet idag, tycker jag.
3. Borde vi fira Männens dag? Varför/varför inte?
I rättvisans namn borde vi det, ifall kvinnodagen firas, vilket den gör.
4. Finns det något jämställdhetsfråga i din vardag som gör dig sur?
Förutfattade meningar om att alla kvinnor eller alla män beter sig likadant i fråga om vissa saker kan göra mig irriterad.
5. Hur fungerar jämställdhet i ditt förhållande?
Bra, men det kommer inte gratis utan vi får fundera och kompromissa och hitta på olika system för att få det att fungera. När det gäller barnen går det lätt, där känns det som om vi gör lika mycket men när i fråga om hushållsarbete märker jag/stör jag mig på saker fortare än Caj, vilket leder till att jag ofta blir den som sätter igång med diverse röjningar. Där blir jag sur på att jag får vara startmotor, men vi jobbar på det. Just nu testar vi ett nytt system som jag skall utvärdera här på bloggen om en och en halv vecka. Stay tuned.
Genom att ära mig med en fastlagsbulle samt genom att gratulera en del av dem jag träffar.
2. Vad/vem borde uppmärksammas idag?
Alla kvinnor borde få lite positiv uppmärksamhet idag, tycker jag.
3. Borde vi fira Männens dag? Varför/varför inte?
I rättvisans namn borde vi det, ifall kvinnodagen firas, vilket den gör.
4. Finns det något jämställdhetsfråga i din vardag som gör dig sur?
Förutfattade meningar om att alla kvinnor eller alla män beter sig likadant i fråga om vissa saker kan göra mig irriterad.
5. Hur fungerar jämställdhet i ditt förhållande?
Bra, men det kommer inte gratis utan vi får fundera och kompromissa och hitta på olika system för att få det att fungera. När det gäller barnen går det lätt, där känns det som om vi gör lika mycket men när i fråga om hushållsarbete märker jag/stör jag mig på saker fortare än Caj, vilket leder till att jag ofta blir den som sätter igång med diverse röjningar. Där blir jag sur på att jag får vara startmotor, men vi jobbar på det. Just nu testar vi ett nytt system som jag skall utvärdera här på bloggen om en och en halv vecka. Stay tuned.
7 mars 2011
Uteliv
Till och med vi ville ut i solen i helgen, så vi packade smörgåsar, varm oboy, kex, kokta ägg och saft och gick ut på isen. Vi kom inte riktigt ända till Mässkär eftersom vinden blåste så mycket att Idun började frysa, men det var härligt.
Bilderna är från lördagen, men vi var ute länge på söndagen också. Undren tid är icke förbi. Då skidade barnen, Lovis förklarade att hon är bäst på att skida av alla barn och att i synnerhet Idun skidade på fel sätt (Lovis har lärt sig att parstaka) medan Idun tog det lugnt i spåret och lade sig ner på marken i en solpöl för att njuta av ljuset när hon blev trött.
edit: Vinden blåste? Det låter plötsligt konstigt att säga så, vad annat skulle blåsa än vinden? En hårtork? Jag menar alltså att DET blåste. Ja.
Bilderna är från lördagen, men vi var ute länge på söndagen också. Undren tid är icke förbi. Då skidade barnen, Lovis förklarade att hon är bäst på att skida av alla barn och att i synnerhet Idun skidade på fel sätt (Lovis har lärt sig att parstaka) medan Idun tog det lugnt i spåret och lade sig ner på marken i en solpöl för att njuta av ljuset när hon blev trött.
edit: Vinden blåste? Det låter plötsligt konstigt att säga så, vad annat skulle blåsa än vinden? En hårtork? Jag menar alltså att DET blåste. Ja.
Idun och Lovis äter Country Cookies |
Idun ser jättelång ut |
Jag och Caj solar oss |
Jag har på mig billiga solglasögon från Citymarket |
2 mars 2011
Vårt kök
frukter, pärlhalsband, ägg och damm |
Sallad, spenat, krasse, smör, mjöl och deg |
Bröd på jäsning |
De färdiga bröden |
Ordförrådet
På innebandymatchen hörde jag plötsligt hur Lovis sade argt åt sin syster: "Idun, du är RESPEKTLÖS!". Haha
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)