Barnen, som brukar sova rätt gott, vaknade halv fem i morse och ville stiga upp. De gick på vessan, fnittrade och lekte där och ända tills jag meddelade att de måste gå och lägga sig igen. De gick lydigt till sängs men fortsatte prata och vara vakna och jag kunde inte heller somna om. Lite före sju kröp de ner under vårt täcke och Idun lyckades faktiskt somna, men en kvart senare hade det blivit morgon och vi måste stiga upp.
Jag är dödstrött.
Just tog jag en liten paus i mitt arbete och gick in på youtube för att titta på talangjaktsklipp (det är en fäbless jag har). Det första jag hittade var om om en autistisk pojke från Usa som sjunger i America's got talent, det andra var från Korea's got talent (jag visste inte ens att det fanns) och visade en rörande historia om en pojke som levt på gatan sedan han var fem (!) och som nu sjöng opera. Båda klippen rörde mig, naturligtvis, till tårar.
Jag är som sagt dödstrött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar