21 december 2011

Apropå julstädningen

Ibland kan jag harmas lite över att vi aldrig uppnår det där stadiet då allt i huset är under kontroll. Jag har nämligen en känsla av att andra når dit.

Jag tänker mig att det är lättare om man har ett nybyggt hus med goda förvaringsmöjligheter.
Jag tänker mig att det är möjligt om man har städhjälp.
Jag tänker mig att det är en barnlek om samtliga vuxna i hushållet är jätteintresserade av en hygienisk omgivning samt ordning och reda.
Det vore antagligen ingen match om man inte hade internet hemma. Eller saknade saker. Eller avskydde att läsa och se på film.
Jag tänker mig att det är enkelt att hålla ordning om man inte är hemma så mycket som vi är.
Och jag tänker mig att man skulle komma en bra bit på vägen om man faktiskt skulle ta sig tid att göra sånt där tråkigt som att gå igenom barnens leksaker, sortera upp dem i flera omgångar, byta ut dem med jämna mellanrum, eller städa kallvinden och verkligen göra sig av med alla de där sakerna man inte gör något med längre. (Föra lådorna med kläder som blivit för små till loppis! Sortera den där jättelådan med noter! Slänga bort alla portfolios jag gjorde när jag studerade!)

Men som sagt. Vi når aldrig dit. Vi försöker inte ens. Det är nätt och jämt så vi får huset dammsuget. Eller toaletterna städade. Torkar golv gör vi så sällan att jag inte ens täcks berätta. Och fönstren, mitt ständiga dåliga samvete (... och tro inte att jag har dåligt samvete över att de är otvättade, nej, mest dåligt samvete har jag över att jag inte bryr mig mer än jag gör).

Jag är egentligen väldigt noga med hur det ser ut runtomkring mig. Jag vet, du har säkert svårt att tro det om du är en av dem som dykt upp här oanmäld. Här är en svinstia vissa dagar. Men jag trivs inte i råddet och smutsen. Jag kan gå med på det till en viss gräns, men blir det för kaotiskt blir jag sur, stressad och irriterad. Jag önskar att min tolerans var oändlig. Som det är nu tvingar jag barnen att städa efter sig för jämnan, något de verkligen avskyr, och det kan hända att jag ger dem ett livslångt trauma på grund av min envishet. Ändå ser det ofta ut som en virvelvind har dragit genom huset.

Men de där sakerna som inte syns så bra, dem är jag duktig på att strunta i. Jag har inte en gång ens seriöst övervägt att dra igång med en årlig julstädning här hemma (den där som innebär skurade bastulavar och putsade lister). Jag är säker på att ingen annan i huset har tänkt tanken. Vi dammsuger väl lite imorgon som vanligt. Och jag är nöjd så. Så länge det inte ligger framme alldeles för mycket saker på fel ställe är jag tillfreds.

Innerst inne drömmer jag ändå pikolite om att någon gång, en enda skulle räcka, få uppleva att varenda skrymsle är under kontroll.

12 kommentarer:

  1. Jag skriver under vartenda ett ord! Jag är EXAKT så där. EEEXAKT! Blev riktigt paff när jag läste det här, för jag kunde ha skrivit allt själv.

    SvaraRadera
  2. Håller helt med dig - drömmer också om dammfria golv, polerade lampor, torkade skåp och walk in closets med hyllor och krokar för allt och ändå tillräckligt med plats. Men tror inte att det kommer att hända. Jag tror istället jag får göra en likadan väggtavla som min svärmor har, där står - "You are allowed to make fun of the mess, but please don't write in the dust" Ha en skön jul Malin! Sköt om er allesamman, kramar från oss

    SvaraRadera
  3. Linn: Skönt att höra, nu tycker jag ännu mera om dig. Jag var f.ö. säker på att ni alltid har det jättefint. Men det tror jag å andra sidan om de flesta tills jag har sett motsatsen.

    Christel: Det är det där arrangerandet av tillhörigheterna som jag inte riktigt får till, alla de där systemen. Ibland skulle jag gärna köpa ett helt ikearum, rakt av, bara för att det är så himmelens välorganiserat. Ha en riktigt skön jul ni med! kram!

    SvaraRadera
  4. Heh, jag har också en känsla av att alla andra har Kontroll. Utom vi då förstås. Städade motvilligt idag och det såg ju så fint ut för en kort stund. Men eftersom vi hade städat hela dagen så orkade ingen lisom plocka upp sedan när oredan smög sig på... Också jag har ett gnagande samvete över barnens påtvingade städning. Men vad gör man?

    Ida

    SvaraRadera
  5. Jag skulle vara världens mest stressade människa om jag kände att vi måste ha det superstädat inför julen (eller nån annan gång). Det är nämligen omöjligt att städa hos oss! Men det gör inget.

    SvaraRadera
  6. Oj jag kunde också ha skrivit exakt så där.. (fast man kanske tror att jag ljuger om man läser min blogg..) planerar alltid att "nu ska vi städa" och ha system på saker, men sen blir det aldrig så.. och det där med att vara hemma mycket gör det mycket stökigare.. det är ju självklart! är ingen hemma så kan det ju inte bli råddigt! var faktiskt lite inne på att anlita städhjälp ett tag, men eftersom de inte plockar upp de där sakerna så är det ju inte så stor idé.. Och så är det ju lite så att städa i ett hus med barn, är som att skotta snö då det snöar.. God jul!

    SvaraRadera
  7. Men oj, det kunde ha varit jag det där också, förutom att jag faktiskt försöker. På riktigt, jag försöker hela tiden och ibland känns det som om jag inte gör annat än plockar, men det är till ingen nytta. Men jag brukar också tänka "nybyggda hus - bättre förvaring" och tror att det stämmer till en del i alla fall... åtminstone tänker jag skylla på det tills jag kommer på nånting bättre.

    SvaraRadera
  8. Jag är övertygad om att det skulle vara lättare om man hade ett hus med bra förvaring. Vi har ju en hel vind och en hel källare att förvara saker i, men det hjälper föga då det inte finns en enda klädgarderob i hallen! Hallen är min stora sorg. Annars reder vi oss rätt bra. Det hålls nog bättre ordning nu då vi inte är hemma alla dagar. Bättre, men långtifrån bra. Nåja, jag kan iaf stoltsera med att jag har julstädat. Det tog ca fyra timmar, utan barn. Men jag vet ju att det finns de som veckostädar i fyra timmar. Och julstädar i fyra dagar. Men jag är tillfreds såhär. Och annars också sålänge det värsta kaoset är undanstädat en gång i veckan.

    SvaraRadera
  9. Svaret är system. Alltså att man bara gör jobbet. Vill du veta hur jag gör? Plockar kläder och leksaker, går igenom post och papper varje dag. Torkar damm, dammsuger, torkar golv en gång per vecka. Byter sängkläder varannan vecka. Tvättar fönster 2 ggr i året (april och oktober). Städar ur alla klädskåp minst en gång/år (river ut allt från ett hyllplan i taget och viker in det som kan användas och ger det som inte kan användas av oss till Röda korset (för det där loppisbordet blir ju aldrig av)). Städar ur alla köksskåp minst två gånger/år. Man får ju ta det lite i taget. Ta ett rum om dagen. Man behöver ju inte tänka att det ska vara klart till just jul, det kan ju vara till alla hjärtans dag eller vad som helst. Jag städar hellre lite varje dag än lever i kaos. Men det här är sånt jag skäms lite över, för ett välstädat hem är ju ett tecken på ett bortkastat liv, inte ett tecken på organisationsförmåga och självdisciplin, eller hur...

    SvaraRadera
  10. Jag känner precis som Malin, vad skönt att man inte är ensam om det:) Otroligt kul och litet konstigt att läsa ett inlägg som jag själv kunde ha skrivit..Hmmm...kollektivt medvetande el ngt..?
    -Anna

    SvaraRadera
  11. Jag håller totalt med dig Malin! Helt ärligt så dammsög vi inte förens idag annandag jul! Och jag tror på riktigt att nybyggda hus är lättare att städa. Släta nymålade lister, golv utan jack och hack, fönster som fortfarande är orepade, osv. Jag är egentligen en pedant, men pedanten sprang och gömde sig samma år vi köpte hus och fick tvillingar!

    SvaraRadera
  12. Lite råddgt kan man ha. Men golvet måste (enligt mej) torkas varje vecka..

    ...sen finns det inget äckligare än smutsiga toaletter, med handukar som inte bytts ut den senaste veckan.. Huja. Fatta vilken utmärkt ställe för springmask att frodas..
    (jo, MÅNGA har dem!)
    Min stora skräck :-O

    SvaraRadera