Humor i naturen

Vi besökte ett snäckmuseum igår. Barnen var överförtjusta, hade jag anat att de skulle älska museum så här mycket skulle vi ha gått betydligt oftare. Det är inte för sent att ändra sig, som tur är de inte vuxna än.

Vi såg en massa fina snäckor, det är helt otroligt vilka vackra mönster det finns i havets djup. Och vilka knäppa fiskar, en hel del var uppstoppade i naturlig storlek. Vissa var ofattbart fula (förlåt nu bara) och vissa såg helt enkelt galna ut, som om de behövde både tandställning och glasögon (eftersom jag har både och tycker jag det är politiskt korrekt att jag skriver så här). Se bara på dessa bilder (det var svårt att få dem tydliga för det var så mörkt i museet, med blixt försvann en massa detaljer och utan blev det suddigt och eländigt. Men jag tror ni får en uppfattning i alla fall).

Mån-fisk, tror jag den här hette. Med näbb och fejkögon

I tydligt behov av tandreglering och glasögon

En gapskrattande haj

Jag kan inte fatta att sådana här finns på riktigt

Hålögd och taggig

Blåsfisk, tror jag. Den är rätt gullig under taggarna

Ett annat roligt naturfenomen som vi träffar på här titt som tätt är att alla kossor har sällskap av en fågel. Ser man en kossa har den antingen en vit fågel på ryggen, på huvudet eller pickande i marken bredvid sig. Det har förmodligen en helt naturlig förklaring, men det är på något sätt ändå så lustigt. En ko och en fågel är trots allt  helt olika på så gott som alla sätt. Ändå är de bästisar. Det är kul. Och lite fint. Här är två kompisar på grönbete.

Mamma Mu och Kråkan, Caribbean version