Vi har en ny regel här hemma: från och med en tid tillbaka skriver jag inget om Lovis och Iduns lustiga eskapader på bloggen som de inte själva går med på att jag berättar för alla. Och de är rätt restriktiva med vad jag får säga. Jag tycker det är bra att de har integritet, tänker mig att det är en bra övning inför det egna internetanvändandet senare att fundera på vilka saker man går med på att berättas om en.
Så om ni tycker att de plötsligt figurerar här hemskt sällan beror det inte på att jag har glömt bort dem utan på att de är stora och värnar om sitt privatliv.
Klokt.
Så blev det här hos oss också för ett antal år sedan. Klokt beslut.
SvaraRaderaVäldigt smart!
SvaraRaderaFiffigt. Tror att jag ska anamma det där också.
SvaraRaderaDet känns bra, tycker jag!
RaderaOj så fantastiskt!! Är det de själva som föreslagit det här?
SvaraRaderaDet var nog en gemensam slutsats efter en diskussion!
RaderaJag läser Harry Potter, och en scen fastnade i mitt inre. Det är Harry, som desperat skriker åt Hermione och Ron att tro inte att det är kul att vara så j-vla berömd att alla bara går omkring och viskar och stirrar på en bara för att man råkar ha ett ärr i pannan...
SvaraRaderaJag tror inte att det gör barn illa att deras föräldrar (som älskar dem och alltid menar väl) bloggar om dem, men på något sätt tänker jag ändå alltid på Harry i denna diskussion. Därför har jag valt att inte blogga om miniPotters. Men samtidigt tycker jag att det är jättemysigt att läsa om andras gullungar. Så jag tror egentligen att allt är helt rätt. =)
Jag tror också att de flesta har tänkt igenom hur de gör och varför de gör som de gör.
Radera