Traditionsenligt julpyssel

Idag var det äntligen dags för vårt traditionsenliga julpyssel. Jag var med första gången 2006, när Lovis var bara ett halvt år. I år är hon sju och ett halvt, vilket med lite snabb matematik innebär att det är den åttonde gången vi pysslade tillsammans. Inte heller i år lyckades jag färdigställa mitt pyssel, jag hade till och med en plan den här gången, men eftersom Edda också ville vara med och helst ville vara i min famn hela tiden hann jag bara vika ett hundratal kaffefilter och inget mer. Roligt var det ändå, vi äter alltid godsaker och pratar om viktiga saker som inte är lämpliga att återge här på denna blogg.

Årets värdinna var Linda. Hon broderade på maskin.

Aja trädde pärlor och madonnor på en tråd

Jag älskar Eddas min.

Maria broderade en julgransmatta. Här syns också mitt vikprojekt.

Linda bor med sin familj i ett jättemysigt hus.

Min telefonkamera gör det inte rättvisa.

Alltid lika stämningsfullt!

Ja, här satt vi sen och pysslade. Och åt. Och pratade.

När jag kom hem hade jag huvudvärk och hade allra helst gått och lagt mig genast. (Edda vaknade kvart i fem i morse. KVART I FEM! Det är sant. Jag somnade om efter ett par timmar när hon gjorde det, men sen vaknade hon klockan åtta igen, jag med. Jag har på känn att vi kommer att vara trötta nu ända tills hon börjar sova hela nätter. Pust.) Men än fick jag inte vila. Ty jag hade lovat att ställa upp som provsmakare av årets julpraliner tillsammans med Moa, Egon och Kennet. Det var bara att lägga barnaskaran och pallra sig till Kivilös på provsmakning. På bilden nedan halva panelen samt skribenten Nicken, min forna DT-kollega alltså.

Jag gillade Fazers choko mest. Hade gissat på Aladdin, faktiskt.

Det var det. Nu ska jag sova så fönsterrutorna skallrar. Det är bäst att passa på nu. Jag blir inte yngre direkt. På fredag fyller jag 34, till exempel.