Vi sitter runt matbordet. Caj går ut i köket för att hämta något. Idun myser.
Idun: Jag tycker pappa är söt!
Jag: Det tycker jag också. Det är därför jag är så kär i honom. Och för att han är så snäll. Och rolig!
Vi äter lite. Jag får en snilleblixt och fiskar efter lite fakta.
Jag: Varför tror ni att pappa är kär i mig då?
Barnen funderar, men inte länge, ty Lovis har en teori.
Lovis: För att du alltid är... arg, kanske?
Ack och ve, ja! Ingen kärlek åt mor.
SvaraRaderaHälsningar från Familjen ååå-pappa-här-ska-du-få-en-puss-puss-pusselipuss
Jag tror arg håller på att bli det nya svarta.
RaderaOjdå, men det är roligt att de ser det som en egenskap :)
SvaraRaderaÅh, den känslan... Min dotter frågade häromveckan: "Mamma... är du arg eller ledsen i dag?"
SvaraRadera/Sofia
Du fick i alla fall välja :)
RaderaÅååååååååååååh! Skriv upp det och återberätta detta med väldigt hög frekvens när barnet är tillräckligt gammalt för att känna dåligt samvete! T ex när hon själv har blivit mor.
SvaraRaderaSign. "Hämnden är ljuv"
Moahahahaha (skrattar mörkt)
Raderamen arg kan ju vara en bra sak! I det ordet finns energi, handlingskraft, rättvisepatos, mod, integritet, ta-tag-i-saker. Ja?
SvaraRaderaDet är sant. Det är nog så jag måste ta det. Och hon korrigerade sig sen och sa något trevligare. Men det är det här jag minns.
RaderaHAHAHAHA!!! Älskar barns tänkande!
SvaraRaderaHelt ljuvligt :-)
SvaraRaderaOch lite, lite trösterikt för en annan argmorsa...
Alla mammor är väl arga. Väl?
RaderaMärkligt detta, V och jag har de flesta bråken och gnabben, ändå får jag hem teckningar från dagis som föreställer mig bland rosor och hjärtan - kanske det finns nån annan definition på arg som vuxna har glömt bort?
SvaraRaderaPuva