Fysiska tillkortakommanden i hönsgården

Caj påpekade härom dagen att han tycker hönorna ser lustiga ut när de springer, eftersom de inte har några armar att vifta med. Det ser onekligen lustigt ut, när man börjar tänka på det. (Men jag tycker att Cajs imitation av det hela var ännu roligare.)

Igår kom vi också på att det på ett sätt är en förbannelse för en höna att inte kunna röra en min. De har ju inga rörliga mungipor.
Stackarna.
Varken armar eller mungipor.

Våra vänner i hönsgården får oss i sanning att uppskatta våra mänskliga kroppar lite mer.