Namnval

Igår fick vi besök av Maria och hennes gulliga och glada son. Det var roligt med besök och extra roligt att barnen lekte så bra tillsammans. De satt i åskan ute på gräsmattan i en taklös bur och lekte lejon som åt bröd. Haha.

Maria deltog också i min desperata frågeruta. Hur valde ni namnen på era flickor? frågar hon.

Lovis: jag minns att vi satt med Bob och Maria vid ett bord och diskuterade barnnamn. Vi kanske läste i nån kalender till och med. Plötsligt nämnde en av dem namnet Lovis och jag är nästan säker på att Caj och jag tittade på varandra i samförstånd. Det var ett perfekt namn ifall det skulle bli en flicka. Och så blev det, fast vi först hade tänkt att hon skulle heta Lisa.

Idun: Hon hade nästan lika gärna kunnat heta Jorunn, som vi också tycker att är fint, men Idun passade oss bättre på något sätt. Jag kände till namnet vagt från mytologin, och lite mindre vagt från Johanne Hildebrandts bok som heter just Idun. Så vårt andra barn fick heta Idun (det näst starkaste förslaget var Isa).

Edda: Vi ville ha ett namn som skulle passa bra ihop med Lovis och Idun, något med en nordisk touch och inte alltför nymodigt. Efter att ha gått igenom en massa olika mytologiska namn fastnade vi för Edda. Eller inte Lovis, hon tyckte inte alls om namnet till en början. Sen, just innan Edda skulle födas började jag tvivla på om det nu faktiskt var det bästa namnet vi kunde komma på. Resten av familjen hade bestämt sig, också Lovis, och vi är alla mycket nöjda med namnet.

Kuriosa: Vi bestämde oss för Edda redan i februari och barnen lyckades hålla det hemligt tills hon föddes, precis som vi planerat. Duktigt.