Där Wikipedia är stum träder Malin in

Lena belyser ett av livets stora mysterier i sin fråga. Vart försvinner den andra strumpan??

Det här är en fråga som har förbryllat vetenskapsmän i alla tider sedan strumpan uppfanns, till den grad att man har börjat fråga sig om strumpor alls är nödvändiga. Många timmar har ägnats åt att leta efter de försvunna fotkläderna. Legender om små, övernaturliga strumptroll har uppstått. Folk har gråtit, slitit sina hår och skruvat sönder sina tvättmaskiner i vånda, utan resultat. Ingen, jag säger ingen, vet vart den andra strumpan har försvunnit.

Mitt svar låter så här: vart strumporna försvinner är inte den stora frågan utan varför. Försvinnandet finns för att vi skall påminnas om hur bra vi har det de gånger vi faktiskt får ett helt par strumpor att hänga upp. De försvinner för att vi skall lära oss uppskatta även de minsta och obetydligaste tingen i livet, som att hitta båda strumporna, att våra tandborstar inte fäller borst i våra munnar och att vi har något att äta i våra skåp. Dessutom är ju glädjen oerhörd de gånger en försvunnen strumpa plötsligt dyker upp. Det är nämligen inte så självklart som det verkar.


Lena kom också med en följdfråga; Har du stuvbitar av bityg till salu? Det tror jag. Hur långa bitar behövs? Är det nödvändigt att de töjer i nån viss riktning? Om jag hittar nånting i mina gömmor och om du mailar din adress åt mig kan jag skicka några bitar åt dig, det kostar ingenting.