14 oktober 2013

Kungen som blev en lakej

Jag har varit på Litterärt Skapande till Åbo igen. Efter en del funderande hit och dit bestämde vi oss för att jag åker med Edda och Caj är hemma med barnen (Lovis var förkyld och ingen av dem hade egentligen lust att hänga med söderut). Jag tänkte att det ändå gick helt okej senast.

Och jag som inte brukar ångra mig har levt i ett ständigt WHY-OH-WHY hela helgen. Edda har varit vaken i princip hela kursen! Hon vaknade i Närpes när vi körde ner och somnade inte förrän efter att kursen var slut på fredag kväll. På lördag var hon vaken hela dagen utom en entimmes tupplur när vi hade lunch. På söndag sov hon lite mer, för då fick jag faktiskt skriva efter lunchen, men sen var hon vaken de fyra första timmarna av hemresan. Och jag fattar inte. Hon brukar ju vara kung på att sova.

Så jag är lite besviken. Istället för att få gräva ner mig i texter och ord har jag kånkat på kinkig dotter och försökt bevara mitt lugn. Däremellan har jag ringt hem till Caj och klagat och tänkt bittra tankar om mig själv som nödvändigt ska göra allt på en gång. Det skulle vara oerhört mycket enklare att vara spädbarnsmor ifall jag endast ägnade mig åt det. Problemen uppstår när man försöker göra en massa annat OCKSÅ.

En av de första sakerna jag gjorde idag var att boka hotell inför nästa träff. Vi brukar nästan aldrig bo på hotell, men nästa gång kommer Caj med så att jag får vara på kurs i lugn och ro. Och gissa om jag skall ta ut allt av det veckoslutet. Jag skall vara så koncentrerad att det inte är klokt. (Jag skall också äta jättemycket hotellfrukost.)

10 kommentarer:

  1. Äh, kursbebutar ska sooooooova. Fast min kursbebut skulle aldrig någonsin ha sovit, så vi åkte ju hela familjen varje gång, och så fick jag bebisleverens under pauserna då jag kunde amma. Fungerade perfekt, men det var ju iofs inte det minsta svårt eftersom vi inte hade andra barn. Hoppas ni hittar ett fungerande system!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det här med hotell känns aningen överdrivet egentligen och är nog inte ett koncept vi har råd att köra med varje gång. Men det ska bli skönt. De tre gångerna på våren får vi lämna stora barnen hemma och övernatta hos bekanta. Och nästa höst åker jag ensam! Wohoo.

      Radera
  2. Det kan nog vara bra att ha med familjen till det där veckoslutet. Julfest ju. Och hotellfrulle. Mums.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja julfesten ja, den hade jag faktiskt glömt bort :) Men nu hinner jag förbereda mig mentalt på den. Var brukar den vara och är den rolig?

      Radera
    2. Det vet jag inte. Inget av det. Men jag tar för givet att det är kul. Det brukar ju bli kul om man tar det för givet.

      Radera
    3. Sant, sant. Då börjar jag också ta det för givet.

      Radera
  3. Ja. Why-oh why?
    Jag har några månaders frist. Sen kommer flugsmällan.
    Att sånt. Gör man med sej själv.
    Men "bump" mot handen övervinner varje uns förnuft och författarsjälvbevarelseinstinkt.
    Tänk Kaos. Så känns det lite bättre.
    Ur kaos kommer spindeväv. Det mest perfekta och strukturerade av sammanhang.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nå det är ju just det. Inte vill jag välja karriären framom familjen utan kör envist på, sida vid sida. Det går. Inte alltid bra, men det GÅR.

      Radera
  4. Samma sak i miniformat hände mig idag. Jag var jättemammig och bakade och hade mig. Sedan skulle jag bara helt snabbt jobba lite på datorn, och GLÖMDE semlorna i ugnen. Av de svarta semlorna lärde jag mig sedan för evig framtid att när man är mamma ska man BARA vara mamma - inte försöka jobba ens liiiite vid sidan om... ;)

    Lycka till nästa litterära veckoslut! =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja alltså datorn är ju verkligen något som får en att komma av sig i de viktigaste göromålen. Många gånger om dagen ska jag bara "kolla något" och där blir jag sen. Suck.

      Radera