Myskväll

Oftast är vi med båda två när barnen ska nattas. Jag ammar och byter på Edda och Caj borstar tänderna på de stora barnen, sen läser vi godnattsaga tillsammans och allt det där. Det löper bra. Caj åkte bort ikväll, jag skulle natta alla barnen själv. Det är inte första gången. Men det finns inte nån fallskärm när det inte går som det skall.

Hurtigt sa jag åt barnen: när ni städat upp er koja och dukat av bordet kan vi spela ett spel! De städade, jättefint. Och vi skulle spela. Det var bara det att jag hade glömt (förträngt?) att ena dottern är livrädd att förlora, vilket gör att hon vid första spelmotgång blev alldeles hysterisk och började skrika och gråta. Hon försökte fortsätta spela men det gick inte för hon var så ledsen och olycklig vid tanken på en eventuell förlust att hon helt enkelt måste skrika lite. Edda var också på monsterhumör, hon borde ha tagit en tupplur tidigare under kvällen men jag lyckades inte få henne att somna då, så hon hade varit vaken i sisådär fyra timmar. Och den tredje dottern blev så irriterad på allt oljud att hon också fick fnatt och började gräla på de andra och där satt jag och "hade det mysigt" (bah!) med tre skrikande barn.

Efter en del trixande somnade de faktiskt till slut.
Nu är jag "lite trött".