Fler saker jag hade glömt

• eftervärkar (usch)
• nyfödda bebisar som ler eller skrattar i sömnen
• känslan när ens bebis blir alldeles lugn bara av att höra ens röst (det funkar så klart inte alltid, och just därför är det extra magiskt när det gör det)
• ambivalensen inför den nya kroppen: en sekund känner man sig oerhört smäcker jämfört med då man var höggravid, nästa fattar man inte varför absolut alla kläder sitter så konstigt eller inte går att stänga.
• hur smått allting är på en nyfödd. Tårna! Rumpan! Huvudet som ryms i ens hand!
• friheten i att kunna ligga på mage... som snabbt försvinner när mjölkproduktionen intensifieras och allt på framsidan av kroppen blir väldigt ömtåligt.

Iduns kommentar idag när jag låg och ammade: "Mamma det där ser så gott ut! Tänk, alldeles nykokt mjölk!"

Dagen avslutades med den sedvanliga sagostunden som fick en ny twist, barnen läste nämligen ur en av barnkammarböckerna för Edda som låg och åt i sömnen under tiden ("och Edda vem tror du att vill ha moroten? Japp, det var kaninen. Och vem tror du att vill ha hundbenet då? Japp, det är ju taxen det..."). Och sen berättade vi alla varsitt minne från vår barndom. Också Lovis och Idun. De känner sig säkert nästan vuxna i jämförelse med en som bara är fem dagar gammal.