Något som är roligt med kycklingar är att hitta på namn åt dem. På grund av språkförbistringen hönor och människor emellan är risken för namnrelaterad mobbning obefintlig, vilket vi utnyttjar till fullo. Eller, ja, speciellt barnen.
Så här heter de nya kycklingarna:
Prippis ungar
Pytte
Svartis
Kille
Sommar
Gunnar
Pöna
Ärtans ungar
Sara Jungersten (ett gammalt löfte som härmed har infriats, grattis Sara!)
Jättegris
Slips
Skålen
Läskeblask
Skägg-Anette (uttalas sjäganetttt)
Det knäppa är att man blir så van vid namnen efter ett tag att man inte tänker på det lustiga i dem särskilt ofta efter att man har vant sig. Vi tyckte att Prippis namn var väldigt kul när hon fick det (jag vill minnas att också det namnet var Iduns idé) Nu känns det väldigt självklart att hönan i fråga heter just Prippi.
(Vi gav namn åt Pox kycklingar också, men eftersom vi inte kommer att behålla dem -vår höna har bara ruvat fram dem åt Cia, som skötte våra hönor medan vi var på resa förra året- kommer namnen knappast att fastna.)
Jaaaa! TACK! Hoppas att ni alltid kallar henne vid både för- och efternamn! :)
SvaraRaderaVi brukar göra det när vi uppkallar ett höns efter nån vi känner. Vi har också haft Henni Lintunen (men henne har vi sålt) och så har vi den vackra Johanna Lundqvist. Vi kallar henne aldrig bara Johanna. Så Sara Jungersten får nog också vänja sig vid sitt långa tilltalsnamn!
Raderavilken ära för dig Sara, mycket vackert!
SvaraRaderaKanske det blir din tur nästa gång, Marica! Det är bara att komma med önskemål!
Radera