Lovis: TACK Mamma för att du hjälper oss att städa!
Jag, högmodigt: Jag är ju världens bästa mamma.
Lovis: NÅ, inte är du ju det.
Jag: Jaså, vem är det då?
Lovis: nån annan, som är gladare. Du är ju sur ibland. Du är förresten sur ganska ofta.
Äsch då. Jag som trodde att jag var världsbäst. Nåja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar