Jag är lite kluven när det gäller att äga saker. Eftersom vi ägnar rätt mycket tid åt att packa just nu (okej, rätt mycket är väldigt relativt, men eftersom en stor del av min tankeverksamhet cirklar kring packande och organiserande av ägodelar just nu, så det känns som en heltidssyssla) inser jag gång på gång hur mycket grejer vi har. En hel del saker (främst möbler) kommer vi att lämna kvar i huset eftersom vi hyr ut det möblerat och har fått lov att förvara icke nödvändigt lösöre på vinden, i Iduns rum. Det jag undrar är hur nödvändiga de här sakerna kommer kännas när vi varit utan dem ett år. Många av ägodelarna har vi inte ens ägnat en tanke de senaste åren, ändå är det sådant vi inte riktigt kan göra oss av med av olika orsaker.
Å ena sidan tycker jag tanken på att inte äga nästan något alls känns lockande och befriande. Som jag har nämnt många gånger älskar jag att göra mig av med saker vi inte använder. Rensa bort onödigheter.
Å andra sidan gillar jag att vara utrustad med rätt utrustning för rätt ändamål, t.ex. pysselmaterial att dra fram när andan faller på (ull i olika färger, kartong, lim, tejp, läderbitar, vad som helst som kan behövas så där kvällen innan en födelsedag då jag behöver sy en käpphäst eller så), en ordentlig matberedare (vi köpte en ny idag eftersom vår gamla hade gått sönder, det kändes helt fel att införskaffa något nytt mitt i allt rensande samtidigt som jag är väldigt förtjust i att kunna finriva stora mängder grejer snabbt), en printer, handböcker i olika saker och så vidare.
Det är bara att fortsätta rensa och välja och välja bort. Jag ser fram emot dagen när vi MÅSTE sätta oss i flyttbilen och åka, för senast då kommer det här Sisyfos-projektet att vara klart. Det måste det ju vara. Jag ser också fram emot en helt vanlig vardag igen, för just nu är vårt liv inte normalt och det kommer det inte att vara förrän vi har kommit i ordning i vårt nya hem.
(Det sista påminner mig om att jag skickade ett sms till våra förmodade hyresvärdar under påsken och jag har fortfarande inte fått svar. Gulp. Tänk om något har hänt så vi inte får hyra! Fast i så fall tror jag nog vi hittar något annat. Saker tenderar lösa sig på något sätt.)
Känner igen mig i det du skriver... Att inte vilja äga en massa saker men man vill ju ha det man behöver när man behöver det... Men det blir ju lätt helt andra mängder med saker... Kommer att tänka på en period i vårt liv när vi magasinerade det mesta av våra saker under ett års tid medan vi var mitt uppe i ett byggprojekt. Bodde i en etta med mycket få saker under byggtiden. När jag packade ner det mesta av våra ägodelar tänkte jag mer än en gång att jag skulle sakna saker och "hur ska jag klara mig utan denna ett helt år". Facit: Jag saknade inte en en enda sak en enda gång... Däremot var det en hel del vånda när man PACKADE UPP en del saker. För man klarade sig väldigt bra utan dem men hade ändå av olika skäl svårt göra sig av med dem...
SvaraRaderaJa. Att packa undan saker är betydligt mindre traumatiserande än att packa upp dem och inse hur mycket som tynger ner en. Faktiskt. Jag minns att jag drabbades av ångest (alltså jag mådde fysiskt illa och hade nästan svårt att andas) när jag kom hem efter ett år i Frankrike med påföljande interrail. Mina grejer droppade av vartefter, jag klarade mig med mindre och mindre och väl hemma igen kändes mängden objekt jag hade där helt ohanterlig. Usch.
RaderaJa, det här med saker och mängden av dem är väldigt intressant. Jag älskar att omge mig med vackra saker, helst loppisfynd. Samtidigt som jag också gillar att se sakerna byta ägare. Egentligen vore det så himla skönt att kunna börja om från noll och enbart skaffa sig sådana saker som man faktiskt vill ha och vet att man kommer använda.
SvaraRaderaDet där har jag tänkt på många gånger och på ett sätt har vi ju chansen att göra just det där nu, göra oss av med grejer och skaffa bara sånt vi verkligen behöver. Samtidigt känns det ju dumt att inte använda det vi har som fungerar trots att det kanske inte är det vi hade valt i första hand.
RaderaJag har inte köpt ett enda klädesplagg eller någon annan pryl sedan vi flyttade i november. Är fortfarande alldeles proppmätt av alla grejer vi har. Lycka till med flytten!
SvaraRaderaTack! I något skede ska jag också köra med köpstopp. Egentligen gör jag det redan eftersom jag inte heller vill ha nåt nytt, nästan nånsin. Men idag var jag med barnen och handlade skor. Ibland behövs det ju.
RaderaJag är världsbäst på att göra mig av med onödiga saker! Det kan jag säga utan att känna att jag ljuger (nåja, kanske inte världsbäst, men väldigt, väldigt bra iallafall!). Vi har ett stort rum på vinden som vi kallar till "skräprummet" (det största rummet), egentligen borde det kanske bara heta förvaringsrummet eftersom de grejer som finns där aldrig stannar där. Det är liksom bara en mellanstation för att antingen åka till missionsstugan, säljas eller börja användas på nytt i ett senare skede. Jag har en hylla med inredningsprylar. En hylla med köksattiraljer. Ett skåp med tidningar. En hylla med skor. En hög med barnkläder, och ett par lådor med säsongskläder ...ja och förstås mycket mycket mer! Men flera gånger per år går jag igenom nästan allt och sorterar ur onödigheter (det samma gäller vårt stora uthus!). Det är befriande som tusan att få organisera ibland, jag njuter av det och till och med längtar efter att få organisera ibland. :)
SvaraRaderaDet låter som en dröm det där rummet! Om vi hade ett sånt skulle jag också vilja ha ett. Jag har inga problem att skiljas från saker men svårt att komma igång med rensandet ibland. Men när det blir av, SÅ befriande, precis som du skriver!
Raderaoj vad jag diggar att slänga o ge bort saker, att köra till Missionsstugan o dumpa ännu en påse. Jag brukar föreslå att Tom ska ge bort o slänga sånt han inte behöver, typ gammal elektronik,
SvaraRaderamen han brukar se förvånat på mej o säga nää, jag kan ju behöva det, jag sätter det i garaget! CAJSA
Svårt om man är på olika linje där. Just nu går det bra här hos oss, vi vill båda slippa så mycket som möjligt. Vi närmar oss långsamt 1000-grejers-gränsen!
Radera