27 november 2012

April, april

Hemligheten bakom att komma vidare i ett manus är uppenbarligen att gå tillbaka och radera. Ju mer som stryks, desto bättre. (Eller i mitt fall: flytta textmassorna till "bortklippt"-foldern. Förstöra helt vågar jag inte ifall jag behöver använda mig av någon detalj.) Det borde jag ha lärt mig efter förra gången.

Idag har jag således kapat sex kapitel, plockat in en ondsint karaktär och kom därefter igång igen. Hoppas det håller i sig. Åtminstone blev boken intressantare för mig att skriva.


För en tid sedan fick jag förresten veta att min och Joannas nya bok (inte den här alltså, utan fortsättningen på Patrik och Pensionärsmakten) utkommer i april. Det känns som om det är länge tills. Men jag vet att det kommer att gå snabbt. Det brukar göra det vid min ålder.

3 kommentarer:

  1. Oj,oj, det är säkert jobbigt att radera efter att ha jobbat så mycket. Men bra att det blir lättare att skriva vidare.

    Mitt första bokprojekt är på gång och boken, som jag skriver tillsammans med en annan kvinna, borde utkomma före morsdagen om allt går bra. Det blir spännande att se hur mycket vi måste jobba med det första manuset innan det blir bra. Jag började en bokcirkel med några andra kvinnor i våras. Nästa vecka har vi den där "boken" som tema. Det känns lite pirrigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste ju radera de delar av boken som hindrar en att komma vidare, eller som har styrt in en på fel spår. Det blir bättre nu, det märks redan.

      Vad spännande med din bok! Vad handlar den om?

      Radera
    2. Det handlar mest om föräldraskap och uppfostran: lite teori men mest berättelser från vårt eget liv. Vi skriver också om att växa som människa och som kvinna och om olika kriser. Det har varit väldigt givande att skriva boken och fundera på mitt eget liv. Fast ingen skulle läsa boken, tycker jag att jag inte skulle ha jobbat förgäves :).

      Radera