Wordfeud. Vissa motståndare blir jag helt matt av för att de är så fruktansvärt skickliga. Och vissa ger mig utmaningar jag inte sett maken till tidigare. Jonna råkade (eller "råkade"?) bjuda in mig till en match... på tyska. Jag läste visserligen tyska i gymnasiet, men för mig innebär inte vår duell en intellektuell utmaning utan är snarare en serie desperata försök att få ut bokstäverna, vilka som helst, vart som helst, och jag har ingen aning om vad orden jag slutligen lyckas få igenom betyder. Till all lycka är min trevliga motståndares senaste tyskaerfarenhet en grundkurs på ÅA för tio år sedan, jag tror vi är lika desperata båda två.
Jag är lättad varje gång det blir Jonnas tur igen. Jag är också lättad över att hon inte valde ryska.
Tycker att jag alltid har problem med wordfeud, får ju knappt några poäng. Tröstar mig med att man inte kan vara bra på allt.. Men får du lust att spela på svenska så heter jag stiini*
SvaraRaderaBra att veta, skall bjuda in dig till ett spel!
Radera