15 januari 2013

Memma

Just slogs jag av insikten om att det snart blir memmatider. Nu tror ni säkert att jag tycker om memma. Det gör jag inte. Jag ogillar det inte, men tycker inte heller att det är särskilt gott.

Memma. Det är verkligen en konstig efterrätt. Så otroligt tung. Ingenting jag någonsin skulle längta efter.

Jag beklagar att jag inte hade desto mer rafflande tankar att avslöja idag. Nu skall jag gå och skriva dagbok. Det kommer antagligen att handla om samma som vanligt: att jag är trött och tycker om att sova. Det är allt jag orkar komma på.

9 kommentarer:

  1. Memma! Ha ha. Av allt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Hur kan man börja tänka på den geggan i januari, redan?

      Radera
  2. Nu väckte du min hunger för memma.
    Måste kolla frysdisken nästa gång i butiken, julen är ju förbi redan så det ska väl börjas med nästa högtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har på känn att man kan hitta memma året om i frysdisken. Fast jag tänker inte leta :)

      Radera
  3. Har aldrig förstått pointen med memma. Känns som ett förstadium till Guinness eller nåt liknande. Har hört amerikaner som stött på fenomenet kalla memma för "second hand food" p.g.a. av dess utseende, det säger ganska mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske man kan göra kalja om man blandar memma, vatten och jäst. Jag undrar om det på riktigt inte skulle lyckas. Memma är lite som kaljakräm. Haha!

      Radera
  4. Jag har lärt mig tycka om memma "på gamla dar" :) det är viktigt med mjölk/gräddblandningen (utgår från att de flesta äter memma med mjölk) att blandningen har rätt proportioner samt är närapå rumstempererad... och så sockret förstås. När allt blir rätt så kan memma smaka riktigt gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte kommit så långt ännu att jag tycker om det. Jag har inget emot det, som sagt. Men en romans mellan mig och memman tvivlar jag på att kommer att uppstå.

      Radera
  5. Vi har köpt memma idag och det blev inte mycket kvar i paketet så gott är det. Det var min moster, som är svensk, som bjöd på det på -70 talet, sen dess måste jag ha det varje påsk.
    Glad Påsk

    SvaraRadera