2 april 2012

Min fragila själ

För väldigt många år sedan (tre, det är en evighet i cybervärlden) registrerade jag mig på twitter. Jag twittrade en gång, med orden "lagar kvällsmat" sedan kom jag av mig. Jag har hundraprocentig förståelse för att ingen började följa mig efter min rafflande, gastkramande inledning.

Anne, som har nämnt twitter på sin blogg flera gånger på sista tiden, gav mig ny inspiration. Men samtidigt är jag rädd. Tänk om jag börjar sitta ännu mera framför datorn nu? Tänk om jag, utöver att vara en facebook-beroende bloggjunkie också blir twitter-addict.

Bäst att gå och sova innan de sociala medierna får ett alltför starkt grepp om min fragila själ.

5 kommentarer:

  1. Risken är överhängande. Men å andra sidan så händer det helt andra grejer på twitter än på fb och blogg. Så twittra på bara.

    SvaraRadera
  2. Oh, och kul att få någon mer som följer min twitter också... men att få någon som vet hur man skriver bra texter som följare, ger definitivt lite press. :P

    SvaraRadera
  3. Svaret är ja, du kommer att bli beroende, men på ett bra sätt! Gillar fortfarande FB, men där händer liksom andra saker, på Twitter kan man följa roligt folk och kasta sig in i intressanta diskussioner. Det finns ett "ordspråk" som är ganska bra, nåt om att man på på FB följer människor man känner, och på Twitter människor man skulle vilja känna :)

    Vad heter du där? Mig hittar du som jeslunds

    Och tack för mailet och nördpratet! :)

    SvaraRadera
  4. Är ju där men har inte twittrat en enda gång och förstår ännu inte poängen så berätta åt mig sen om du börjat förstå.

    SvaraRadera
  5. Mia: jag har faktiskt börjat känna mig lite som en internetknarkare. Det är smått obehagligt. Jag måste kanske ta lite rehab över påsken, men det är så svårt att låta bli när jag gör så mycket annat framför datorn.

    Muskelsyrran: oj nej, på twitter finns inte plats för språkpoliskåren, för tweetsen är ju så korta!

    Jessica: Jo jag är redan där för mycket, även om jag är rätt tyst änsålänge. Tack för det fina mottagandet, förresten! Jag blev jätteglad!

    Aja: Jag berättar sen när jag är expert. Det lär ta ett tag.

    SvaraRadera