Tröttman, tröttman*

Idag är det min tur att jobba heldag igen. Det går väldigt dåligt. Jag är så fruktansvärt sömnig att jag håller på att falla i koma här i den bekväma bibbastolen. Mitt skrivande går framåt och bakåt och framåt och bakåt. Mest bakåt. Just nu håller jag på att läsa igenom manuset jag jobbar med. Allt är riktigt dåligt och tråkigt utom kanske ett eller två ställen. Det är nedslående.

Något som dock inte är nedslående är min känsla för vårt blivande hus. Igår kväll fick jag hälsa på där och se det live för första gången i livet (vi slog till efter att vi sett det på video). Jag vet fortfarande inte när vi får flytta in, men jag blev så positivt överraskad av hela stället att jag är rätt ivrig på att överge husvagnslivet nu genast, till förmån för något bekvämare. Och det här blir bekvämt, vill jag lova, huset är bara ett enda år gammalt och både fint och fräscht. Kontrasten till vårt nuvarande, mycket kompakta leverne kommer vara enorm. Vår husvagn är nog inte ämnad som heltidsboende för en hel familj. Det går, men det är inte lätt.

Senast 1.7 får vi flytta in i vårt hus. Härligt. Hela bostaden var så mycket större än jag trott. Och vi har så mycket mindre saker än jag trodde (vi förvarar vårt bohag i ett tomt rum i huset, jag kikade in där också och tyckte våra materiella tillgångar är överraskande modesta och hanterliga. Hurra för det!) Som extra bonus har hyresvärdarna (vilka vi också kommer dela gård med) bytt ut poolen till en uppvärmd variant med pool-överdrag, vilket betyder att min stora skräck (att Edda skall rusa iväg och drunkna där innan jag hinner stoppa henne) dämpas mycket. Samt att jag kommer kunna bada på min egen gård utan att frysa ihjäl. Igår var det 34 grader i poolen. Mmm. Det ljuva livet börjar i juli.

*tröttma är ett ord jag vill minnas att den goda Linn Jung han instiftat. Tack för det!