10 juni 2014
O dessa tider
Ännu i söndags levde jag i tron på att vi faktiskt höll på att få rutin på husvagnsvardagen. Ack, jag misstog mig. På grund av oförutsedda händelser på jobbet fick Caj en superlång arbetsdag (närmare 14h) och Edda har varit olycklig och vinglig, hon ramlade i bibban och började blöda på näsan, Iduns stygn begränsar henne, det är kallt, myggorna har anlänt, vi har dessutom fått en myrinvasion i husvagnen, golvet är ständigt smutsigt, internet har slutat fungera, maten tog slut och vi fick äta tomatsoppa med ägg till middag (konstigt), barnen som skulle gå och lägga sig i tid ikväll var fortfarande vakna kvart över tio, alla tre. Min svada kunde fortsätta några rader till men nu måste jag nog sova för i morgon börjar allt om från början igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Varma tankar... Inte direkt semester-tillvaro fast husvagn annars ger såna associationer... Hoppas ni snart får en lugnare vardag...
SvaraRaderaNä precis, om det faktiskt var semester och vi var hela familjen tillsammans och inställda på husvagnsliv med allt vad det innebär, då skulle det säkert vara jätteroligt!
RaderaMalin, malin. Du är helt suverän som sopar myror från ditt ben.
SvaraRaderaoch svingar dej likt Tarzan ifrån kaos gren.
Hälsn från en med grav husvagnsfobi.
Tack kära Minna, dina ord får mig att känna mig ögonblickssuverän, men sen fräser jag åt ett barn eller en myra och är lika usel som vanligt igen!
RaderaO dessa dagar, så ni kommer att skratta åt dem i framtiden. Er familjs bästa milihistoria!
SvaraRaderaJa hjälp. Det är ju EXAKT det det här kommer bli. Vårt livs milihistoria på fredens ö.
RaderaJag blir lite vimmelkantig då jag läser om era strapatser. Har inte läst här på ett tag så det blev lite mycket att ta in på en och samma gång. Nåja, Åland behandlar er väl, husvagnen också tydligen, i varje fall om kisset hålls där det ska.
SvaraRaderaJa, måtte vi komma oss vidare i vår flytt (den är ju på ett sätt lagd på paus) innan vi drabbas av vansinne.
RaderaDet låter inte kul alls och även om jag är övertygad om att allt kommer att ordna sig så tycker jag synd om er just nu och skickar virtuella sympatier i mängder. Loads. H en mamma från Kobben
SvaraRaderaTack för medkänslan. Att nån annan än jag tycker det här är jobbigt tröstar mig lite.
RaderaOj oj hur länge till är det husvagnsliv? Är det över en vecka får=måste ni hyra en stuga elr lägenhet elr nåt annars tappar alla stinget och åland blir jobbigt. Kan ni inte låna/vakta lägenhet/hus av någon som är på stugan...många har väl bådeoch ??? Men nu är det väl fotbollscup och varenda skrubb är uthyrd... Kom till österbotten en sväng och vila och få lite sköthjälp!
SvaraRaderaVi VET inte hur länge vi måste bo i husvagn. Jag hoppas det inte är länge till, som mest till 1.7. Grejen är att vi inte riktigt vill flytta nån annanstans i det här läget mera, på något sätt känns det som om det lilla hem vi har nu, här i husvagnen, ändå är rätt tryggt och viktigt. Att installera sig tillfälligt på ÄNNU ett ställe känns övermäktigt. I morgon får vi hälsa på i vårt blivande hem, kanske vår föregångare i huset vet mera om framtiden då?
RaderaHoppas verkligen att det blir bättre snart! Krafter och tålamod till dig! Du kämpar bra!!!
SvaraRaderaLite sent, men tack för dina uppmuntrande ord Elina! Det är skönt att veta att ni läste och hejade!
RaderaKämpa, kämpa Malin, jag skickar dig massa stöd men vill också tala om för dig hur otroligt duktig du är trots allt, du har en kämparanda som få har! Det ska nog ordna sig, men måste kännas tungt, kan tänka mig...
SvaraRaderaFör övrigt vill jag tala om för dig att jag hör till de nya läsarna av din blogg och får otroligt mycket ut av att läsa den! TACK för det!
TACK TACK vilka jättefina ord! Välkommen till bloggen, hoppas du ska trivas (och att jag snart ska börja blogga massor, djupt och intressant, hehe)
RaderaTack tack, jag stortrivs och det där gör du redan, Malin!
SvaraRadera