Flitig som en myra

Det är helt sanslöst hur mycket jag får gjort om jag lyssnar på en ljudbok samtidigt. Igår skrapade och målade jag klaffbordet (helt färdigt!), spacklade väggarna i vardagsrummet (nu är de vackert gråspräckliga) och provmålade en bit av väggen. Det blev förstås alldeles för mörkt och lutar alldeles för mycket mot grönt, så jag vet inte. Det fick torka och sen målade jag över det. Krävs nog ett eller två lager färg till innan det försvinner (hann bara med två eller tre varv igår, inte klokt vad svårt det är att få mörka färger övermålade. Allt detta efter att barnen gått och lagt sig, själv var jag i säng kl 23. Kände mig som en superkvinna. Sen vaknade barnen ännu en halvtimme tidigare än igår, d.v.s. redan halv sju (?!) och nu är jag trött.

Tanken var att måla väggarna i vardagsrummet i nån snygg femtitalsturkos färg. Caj och jag såg en sån i en mma Ramotswe-film hos mina föräldrar en söndag, och fastnade direkt. Vi har så vitt så vitt och det är lite trist. Sen fick jag veta att det är världens trendfärg just nu, då avtog min iver lite. Känns ju inte lika eget om alla har lika. Och så igår då, när jag märkte att det inte riktigt blev som jag tänkt mig, började jag tänka om igen. Så nu är jag vilse.

Men tänk nu. Turkosa väggar, en blankröd bokhylla (nä, den är inte heller målad i den färgen på riktigt, bara i mitt huvud), Vit ullig matta, mörkgrå soffa och färgglada kuddar. Det kan vara snyggt. Eller fult. Svårt att veta innan jag har testat i alla fall. Skulle kännas lite mer ombonat, och det passar bra eftersom vi mestadels tittar på film eller ligger och läser där i vardagsrummet.