Malin träffar en kändis utan att märka det.

Min vän Heidi, hennes syster och jag stod och pratade i gången på bokmässan. Jag delade samtidigt ut flyers till höger och vänster. När en kvinna som såg vagt bekant ut steg fram och hälsade på Heidi, sa jag också hej och försökte omedelbart sälja en Ordkonst-bok åt henne och ryckte henne således smått abrupt från hennes ursprungliga mål: att prata med Heidi, som hon uppenbarligen kände. Hon tyckte -min framfusighet till trots- att boken lät intressant och kom med mig till montern för att slutföra affären.
hon: går det att jag beställer den så jag inte behöver bära på den här på mässan?
jag: jovisst, det går bra, vi kan skicka den till dig
hon: kommer det en räkning med?
jag: japp, det gör det. Nu ska vi se här... hur var namnet?
hon: Susanna Alakoski.
jag. OJ!
... osv. Jag sa nog andra saker också. Bland annat berömde jag hennes första bok, för den har jag läst och gillat.

Jag kände mig faktiskt lite oallmänbildad som missat det uppenbara.
Undrar hur det kommer att gå ikväll på förlagsfesten?