Malin träffar en kändis utan att märka det.

Min vän Heidi, hennes syster och jag stod och pratade i gången på bokmässan. Jag delade samtidigt ut flyers till höger och vänster. När en kvinna som såg vagt bekant ut steg fram och hälsade på Heidi, sa jag också hej och försökte omedelbart sälja en Ordkonst-bok åt henne och ryckte henne således smått abrupt från hennes ursprungliga mål: att prata med Heidi, som hon uppenbarligen kände. Hon tyckte -min framfusighet till trots- att boken lät intressant och kom med mig till montern för att slutföra affären.
hon: går det att jag beställer den så jag inte behöver bära på den här på mässan?
jag: jovisst, det går bra, vi kan skicka den till dig
hon: kommer det en räkning med?
jag: japp, det gör det. Nu ska vi se här... hur var namnet?
hon: Susanna Alakoski.
jag. OJ!
... osv. Jag sa nog andra saker också. Bland annat berömde jag hennes första bok, för den har jag läst och gillat.

Jag kände mig faktiskt lite oallmänbildad som missat det uppenbara.
Undrar hur det kommer att gå ikväll på förlagsfesten?

Rapport från bokmässan

Så här såg det ut när Josefin och jag blev intervjuade på Tottiscenen om ORDKONST-boken. Jag kan inte påstå att jag var till min fördel, men det är man ju sällan när man fotograferas mitt i att man pratar (eller stirrar). Jag ser ut som om jag tänker "vem har stulit min tvätt?". Dessutom var artikeln lite konstig. Bland annat står det att det tog 15 ÅR att skriva boken, och det är verkligen inte sant, det har inte ens tagit ETT.

Resultat från dagen:
1. Jag har fått trötta ben
2. Jag har fått trötta öron
3. Jag har fått höra att om de från Schildts vetat om att jag var på väg ner till bokmässan hade de ordnat intervjuer med mig på diverse scener om Patrik och pensionärsmakten. Ibland är jag pinsamt dålig på att marknadsföra mig. Det är väl bara att skriva en till bok och försöka igen.
4. Jag har blivit bjuden på mingel imorgon där bland annat Mark Levengood lär hänga. Jag kommer säkert att stå darrande och starstruck i ett hörn hela kvällen. Men om jag minns något spännande kan jag rapportera.
5. Jag har köpt sju böcker. Tågresan hem är räddad.
6. Jag ringde en av mina sexton kusiner för att fråga om jag får sova över natten till söndag, det visade sig att en av mina bröder också är på väg till samma kusin, samma natt. Hur sannolikt är det? Jag vet inte om någon av oss har sovit över hos honom förr. Skoj.

Over and out.

ps. jag har glömt min bettskena hemma och sover dåligt. Det kommer att ta år att återhämta mig från denna lilla oskyldiga utflykt. ds.

Bokmässan i Helsingfors

Imorgon skall jag åka till Helsingfors för att erfara mitt livs första bokmässa. Jag har faktiskt aldrig varit på en bokmässa förr, trots att jag har studerat litteraturvetenskap. När skall jag åka om inte nu, när jag är med om att ha TVÅ böcker på bokmässan?

I Schildts monter hoppas jag på att få syn på Joannas och min bok Patrik och pensionärsmakten. Och i Sydkustens monter, som otroligt nog ligger vägg i vägg med Schildts, kommer boken Ordkonst -alla har fantasi att finnas, jag och fyra andra har skramlat ihop den boken med gemensamma krafter. Den kom från tryckeriet igår och blev fenomenalt fin. Det är i den senare montern jag kommer att jobba på lördag, och på fredag skall jag vara med på Tottiscenen halv tolv och berätta om hur boken kan användas av pedagoger. Kom gärna och lyssna.

The Art of Levain

Jag försöker skriva en redaktörsruta om brödveckan. Den urartar hela tiden i bittra uttalanden om hur  män (främst i Sverige) hyllas för sina framgångar i surdegsbakandets ädla konst, medan de kvinnor som av ekonomiska skäl har bakat bröd i decennier aldrig fått nån credd för sin insats.

Kanske det här inte är sant. Kanske det faktiskt är så jämställt i vårt västra grannland att männen förtjänar sitt brödberöm. Nej jag tycker naturligtvis inte att den moderna mannen skall behöva ta skit för att hans föregångare inte haft tid att delta i matlagningen. Men det är ändå märkligt att många plötsligt har hur mycket tid som helst att stå i köket (det tar ju flera dagar att baka ett bröd. ETT!) när det i långa långa tider inte funnits den minsta vilja att delta i hushållsarbetet.

Nå, nu måste jag skärpa mig, det var inte alls det här som redaktörsrutan skulle handla om, och det blir inte bra alls, bara småsint och bittert.

Jag tycker för övrigt att bitterhet är den fulaste känslan som finns. Ändå är det så lätt att hänge sig åt den, om humöret är det rätta.

God dag

Idag har det varit en god dag. Först fick jag veta att vi fått ännu en strålande recension på Patrik och pensionärsmakten i Vbl. Bland annat stod det att fantasin (det måste ju vara min?) är fräsch, och det känns ju fantastiskt att ha en fräsch fantasi!

Sen fick jag ett brev från förlaget som meddelade att upplagan på boken slutligen blev 1/3 större än vi trott från början. Wow! Jättekul!

Och sen, SEN fick Caj och jag våra sängar som vi beställde för ett par veckor sen. Det känns verkligen välkommet, för vi har sovit på tunna madrasser direkt på golvet i dryga tre månader. Gissa om jag skall sova gott i natt?