Mina helgplaner

– Fira Earth Hour ikväll
– Läsa minst en bok (började på Dark Places av Gillian Flynn som jag lånade av Ellen igår, den verkar bra. Men på riktigt: jag måste börja minnas vad böckerna jag läser heter, igår fick jag världens black out när jag skulle säga vad jag har läst i år, jag kom på en författare, jag noterar nästan inte titlarna utan bara innehållet. Jag borde kanske börja studera pärmarna innan jag kastar mig in i berättelserna?)
– Så de frön som jag inte har hunnit med än (gurka, squash och basilika till exempel)

– Komma på poängen med mitt manus. Jag har personerna, relationerna, miljön och en del av intrigen i skick, men den där stora poängen lyser med sin frånvaro. Morr.
– Cykla till bibban med la famiglia och låna en bok om biodling (jag har fortfarande inte beslutat mig om jag orkar sätta igång i år eller inte) och lämna tillbaka Drutten och Krokodilen-dvdn vi lånade förra veckan i tid.

Har jag glömt något viktigt?

Om dagens ungdom

Det var jätteskoj att vara med i Ellens talkshow. Jessika på Bokbabbel, Ellen och jag är alla tre riktiga boknördar, så vi hade väldigt roligt där vi satt i sofforna på scenen. Vi diskuterade tvillingarna-böckerna från vår ungdom, hur många titlar vi plöjt igenom på sista tiden och olika sorters fantasyböcker. Och lite annat, förstås, kvällens tema var trots allt företagande och ambitioner. Jag minns inte hälften av vad jag sade, förhoppningsvis har också publiken förträngt eventuella grodor vid det här laget.

Ellen är en duktig intervjuare som lyckas göra smidiga samtalsämnesbyten och få alla på scenen att känna sig delaktiga i det som diskuteras. Vid ett tillfälle frågade hon vad jag sysslade med på fritiden i Nykarleby när jag var i tonåren och ifall jag tycker att det ordnas tillräckligt mycket aktiviteter för ungdomarna i Jakobstad idag. Jag svarade något i stil med att jag läste, gjorde tidningar och hade hemliga klubbar med mina kompisar och att vi nog inte förväntade oss att någon skulle ordna program åt oss.

Så här i efterhand tycker jag kanske att mitt svar lät lite pretentiöst, även om jag menade varenda ord jag sade. Jag tycker naturligtvis att det är viktigt att det finns vettiga sysselsättningsalternativ och trygga ställen att hänga på. Jag tycker inte, som det kanske lät, att dagens ungdom kräver alltför mycket och att på min tid minsann, då lekte vi med kottar och stenar, typ. Inte så. Så om någon som var där tyckte att mitt svar var underligt, ville jag förtydliga lite.

Efteråt gick vi en sväng till Friends och nördade vidare. Och så lånade jag tre böcker från Ellens proppfulla bokhylla.

Vad gjorde jag nu?

Jo jag tackade just ja till att delta som gäst i Ellens Talkshow på After Eight ikväll. En av de inplanerade gästerna trillade bort så Ellen frågade mig istället. Det kan väl inte vara så farligt? Ellen är snäll och After Eight är ett mycket trevligt ställe. Jag tror vi skall diskutera företagsamhet. Det blir säkert intressant.

Jag var på talkshowen förra veckan och lyssnade, då uppträdde Malin Kojola och Juliana Ennenga med musik och Ida Cederberg och Kristian Snellman var gäster. Malin sjunger alldeles fantastiskt fint, lyssna bara. Gåshud!

Stipendiet

Äntligen, efter några dagars vånda kom mailen från kulturfonden. Mailen i plural, jag hade sökt tre olika stipendier i år. Ett arbetsstipendium och två projektstipendier.

Först blev jag lite besviken när jag såg att jag inte hade fått arbetsstipendium, jag har trots allt sökt det fyra gånger och det skulle vara så skönt att ha finansiering för ett helt år. Men sen blev jag JÄTTEglad när jag såg att jag beviljats ett stipendium på 7000€ för att skriva en barnbok. Alltså: hurra! HURRA! Jag har aldrig tidigare fått ett så stort stipendium.

Och det betyder ju att jag kanske har chans att få arbetsstipendium nästa år istället. Bara jag jobbar flitigt och lyckas leverera.

Tack!

Läsa-Skriva-Surfa

Det kan vara våren. Det kan också vara det att jag nästan bara läser, skriver och surfar på nätet dagarna i ända (och utför hushållssysslor, men det är lite tråkigt, så det räknas inte) som gör att det puttrar och pyr. Jag känner att jag borde göra något. Skapa något. Hitta på något konkret, som syns. Måla en tavla. Skriva en sång. Trycka ett tyg. Rita ett nytt mönster. Bygga något.

Men jag får inte ändan ur vagnen. Jag har fastnat i ett en ödestriangel: läsaskrivasurfaläsaskrivasurfa.

Hur tar man sig ur en sån?

Mina två talanger

Lovis (sjunger och tar min hand): oooj vad jag njuuuter av diiig. Sedan fortsätter hon: För att du lagar olika saker som jag tycker om.
Jag: vilka saker tänker du på?
Lovis: Klänningar. Och yoghurt.

När jag läser...

... har jag ofta minst ett barn på ryggen. Ibland två.

Det ser ut som om Lovis är pytteliten och ligger överst