En arbetsdag

I dag har jag en bra dag på gång. Jag steg upp halv åtta, som jag gör de flesta morgnar. Jag yogade en kvart, åt frukost (två havrebröd med avokado och tomat, lite yoghurt och mysli, samt en stor kopp apelsinchai med havremjölk), gick upp för att väcka Edda, som inte alls sov, utan hade gömt sig under täcket tillsammans med Caj för att jag skulle leta efter dem. Jag tycker det är roligt att det här fortfarande är en av Eddas bästa lekar, hon håller alltid på att fnissa ihjäl sig när man slutligen hittar henne.

Lovis cyklade iväg till skolan och Idun packade sina simkläder eftersom de har gympa i simhallen i dag. När alla hade ätit och klätt på sig körde jag Edda till dagis och Idun och ett av grannbarnen till simhallen, och Caj åkte iväg till sitt jobb. Jag kom hem igen, skrev en handfull mail och två fakturor, och nu ska jag ta mig en tankepromenad i det oerhört tråkiga och slaskiga vädret. Förhoppningsvis kommer jag på något bra. Eller så går jag bara och funderar på annat, och det är också helt okej. Oftast har jag inga särskilda mål med mina tysta promenader, men i dag ska jag faktiskt försöka smida lite planer.

Förr veckan gjorde jag nämligen det drastiska beslutet att börja från noll igen med boken jag håller på med, trots att jag redan har skrivit femton kapitel. Det är alltså den sjätte boken om Pensionärsmakten, den är ultrasvår att skriva jämfört med de två senaste. Jag kommer förmodligen nog att kunna använda en del av den gamla texten, men vi ska se, vi ska se. Jag skrev i alla fall en ny, otroligt actionspäckad början förra veckan, och nu är jag hemskt nyfiken på vad som ska hända. Jag måste hitta på något bra, så jag får veta hur det går och vad som ska hända.

Nu ska jag således ta på mig ytterkläderna, mata hönsen (Caj och jag har ett nytt system där vi sköter dem varannan vecka, han tog förra veckan och nu är det min tur), och sedan ska jag försöka hitta den minst slaskiga vägen att vandra på. Det blir förmodligen en ganska tråkig promenad eftersom det är bäst plogat längs de största cykelvägarna, men som känt är tråkighet bra för kreativiteten, så det är väl bara att promenera på även om omgivningen är hemskt ostimulerande. Sedan ska jag äta lunch, och sen skriva, skriva, skriva.

Förra veckan fick jag annars besked om att jag har beviljats ett ettårigt arbetsstipendium från Svenska Kulturfonden för en bok som jag länge har velat skriva! TACK! Det är otroligt skönt att veta hur jag ska finansiera det projektet. Lika roligt är att åtminstone tre av mina vänner också har fått arbetsstipendium för sina konstprojekt. Det blir roligt att se vad de kommer åstadkomma under sina skaparår, jag tror det blir fantastiskt!