1 november 2012

Uppståndelsen

Kära vänner!

Jag slår vad om att ni inte har saknat mig lika mycket som jag har saknat er. Det har varit välgörande på många sätt att ha bloggpaus, framförallt för att jag har fått längta efter att blogga, det har jag inte hunnit göra på länge. Men många gånger har jag kommit på mig själv med att fundera på vad ni skulle anse om vissa saker, vilken respons en tanke jag slås av skulle få, och vilka upprörda med- eller mothugg en del utsagor skulle förorsaka. Så ja, jag har saknat er. Och någon har saknat mig, jag är oerhört smickrad över de flera tusen besök bloggen har fått (ja, jag skryter med den här siffran, även om den är helt oförtjänt, jag har ju inte levererat en enda text.) TROTS att jag håller en uttalad bloggpaus, ni har imponerat på mig så till den milda grad att jag flera gånger nästan har skrivit ett litet, hemligt meddelande bara för er. Men jag har kämpat. Jag har varit ståndaktig. Och jag klarade det. (Nästan, det här inlägget är påbörjat redan 30.10. Men inte publicerat förrän nu.)

Min bloggpaus har gått så där. Jag har helt hållit mig från att blogga själv, men några bloggar har jag ändå inte kunnat låta bli att läsa. Amanda fick ju en bebis och det var så spännande att jag helt enkelt måste kolla. Maricas låsta blogg har jag tittat in i ibland, min vän Ajas blogg kan jag ju inte lämna, Linns blogg är jag smått beroende av och så vidare. Men rätt bra har det gått ändå.

Jag har skrivit inte mindre än sjutton kapitel på en (helt fånig) berättelse. Det har varit väldigt underhållande. För mig. Fast just nu har jag fastnat och vet inte hur jag skall ta mig vidare. Kanske lite bloggande råder bot på den saken? Jag är inte orolig. Än.

I hemmet har det också hänt saker. Vi har efter fem år köpt en duschstång till övre våningens toalett (paus för applåder och allmän eufori). Den är inte uppskruvad än, vi siktar på att göra det innan 2015. Lovis har till min fasa börjat samla på pengar. Idun har fyllt fem och har fått eget rum. Caj har fått testa sina high tech-utebyxor eftersom vi hade en massa snö i några dagar. Jag har skrivit, läst, vilat, eldat, struntat väldigt många gånger i att städa (mitt arbetsbord har varit igengrott hela månaden fast ett projekt var att städa upp det), renoverat barnrum, gjort sex skolbesök, fått se pärmen till min bok som kommer i vår, gått på föreläsning i vegetarisk snabbmat, motionerat och sovit.

Nu är jag tillbaka. Är ni med?

42 kommentarer:

  1. Jaa såklart! Kul att du är tillbaka!

    SvaraRadera
  2. Halleluja! Hon är uppstånden!
    17 nya kapitel, WOW! Månne jag också borde ta lute bloggfasta... Men i mitt fall borde det nog vara internetfasta sådär överlag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är tur att ingen kräver att få läsa kapitlen som bevis. Det är mycket möjligt att kvaliteten är under all kritik. Men det känns onekligen bra att ha så mycket text i min scrivenerfil. (Jag älskar fortfarande Scrivener, för övrigt. Det enda jag saknar är en svensk synonymordlista.) Det var ju egentligen internetfasta jag siktat in mig på och jag har läst mycket mycket mindre bloggar än vanligt, så i det avseendet fungerade det ju. Det har varit skönt med lite paus. Men det är också roligt att vara tillbaka.

      Radera
  3. Roligt att du är tillbaka, du är saknad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt att komma tillbaka och märka att någon har väntat! Tack!

      Radera
  4. Svar
    1. Välkommen! Jag pratade förresten med C som lovade ta vessapappret åt er. Hoppas vi träffas snart i alla fall!

      Radera
  5. Nå äntligen. Kul att du är tillbaka! Men om du åstadkommit 17 kapitel under din tystnad så är det ju hur bra som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och min initiala reaktion är att börja förminska prestationen med argument som att barnbokskapitel är väldigt korta, att texten är långt ifrån perfekt och att hela projektet kanske havererar eftersom jag inte vet vart det är på väg. Men sjutton kapitel är sjutton kapitel oavsett mina ursäkter. Så jo. Det är mycket bra!

      Radera
  6. Jag är med :) Trevligt att du är tillbaka!

    Mippe

    SvaraRadera
  7. Om jag är med? Så brutalt med! Mitt medvarande vet nästan inga gränser. Välkommen tillbaka, kära du!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag KÄNNER att du är med och det gör mig oerhört glad. Vad lycklig jag är över att du är här och läser, Amanda!

      Radera
  8. Ja jag är med! Roligt att du är tillbaka!

    /Lina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt! Och skoj att du också har börjat blogga igen!

      Radera
  9. Välkommen tillbaka, har saknat dig!

    SvaraRadera
  10. Äntligen. Har saknat dig.
    Borgåbisin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som tur finns det ju skype, och då fick jag ju höra hur ni har det också!

      Radera
  11. Tänkte faktiskt en dag vart du hade försvunnit : )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var nog här hela tiden. Bara lite tystare än vanligt.

      Radera
  12. Självklart,välkommen tillbaka! :)

    SvaraRadera
  13. En länk i min beroendekedja har tydligt saknats, roligt att du är tillbaka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul kul. Fast det skulle vara ännu kulare att ses på riktigt snart, tycker jag.

      Radera
  14. Svar
    1. Det tycker jag också! Och det är så roligt att du och så många andra är här!

      Radera
  15. Härligt att du har kommit tillbaka! Du är SÅ välkommen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elina! Jag är imponerad (och tacksam!) över att ni orkar komma tillbaka trots att jag inte har skrivit på en månad.

      Radera
  16. Välkommen tillbaka! Jag har saknat dig och är glad över att din paus är över!

    SvaraRadera
  17. jag gillar också att du är tillbaka!

    SvaraRadera
  18. Roligt att få läsa din blogg igen! Välkommen tillbaka!

    SvaraRadera
  19. Ja! Äntligen är du tillbaka! Jag har saknat dig och dina texter.

    H. Eva

    SvaraRadera