Shopparen

Idag började vi göra om innerfönstren till Iduns rum, med den påföljd att det är så kallt där att hon måste sova i vår säng i natt. "Måste". Hon älskar att sova med oss. Så till den milda grad att hon redan nu, kvart före sju, är helt klar att gå och lägga sig, med pyjamas och borstade tänder och hela baletten. Lyckligt leende ligger hon under Cajs täcke och väntar på oss. (Det som är spännande just ikväll är att hon kommer att somna med oss, att hon sover med oss är inget nytt eftersom hon kommer till vår säng i något skede, tre nätter av fyra.. eller fem.)

Ingen gillar att gosa så mycket som Idun. Och jag.

De som är vänner med mig på Facebook har kanske redan sett diskussionen vi hade för några veckor sedan.

Jag: Idun, hur länge tror du att du kommer att tycka om att krama mig?
Idun: Tills jag blir sjutton.
Jag: Vad skall du göra sen då?
Idun: Shoppa!

(Jag blev oerhört överraskad. Hon har aldrig visat ett intresse för shopping förr. Men vad vet jag om hennes inre, gömda djup? Vad vet jag?)