20 augusti 2014

Lösningen

Med jämna mellanrum har någon i mitt Facebook-flöde fått en uppenbarelse av något slag. Det kan vara någon ny diet som får henom att må fantastiskt, ett nytt kosttillskott, en ny motionsform eller nåt annat som gör att orken är på topp och att hälsan plötsligt är bättre än någonsin, tillfälligt åtminstone. Och det är ju bra.

Själv har jag en helt egen teori  (det har väl alla) om vad som egentligen behövs för att man ska må bra. Jag tror nämligen att det är två saker som är absolut grundläggande för välmåendet.

Nummer ett: stressa inte. Jobba så att du klarar dig ekonomiskt, inte mer än så. Ordna gärna tillvaron så att du inte har stora löpande utgifter som gör att du måste jobba massor för att inte stressa över pengabrist, då kan du kanske gå ner i arbetstid och må bättre för att du har mer tid över att tänka, komma på nya idéer, umgås med människor du själv har valt, och vila.

Nummer två: sov. Se till att du sover tills du vaknar av dig själv. Se till att du inte är trött hela tiden.

Just nu följer jag varken punkt ett eller två och mår sämre än jag brukar. Det är förstås mycket svårare att leva efter mina fenomenala riktlinjer än vad det är att skriva ner dem. Och jag tycker de är väldigt TRÅKIGA riktlinjer, det skulle vara mycket mer sensationellt att börja äta magiska örter eller lägga sig ner med stenar mellan tårna. Men jag tror början lösningen ändå är mycket alldagligare än så. Trist. Men effektiv.

Ett mysterium

Om en liten stund kommer jag att få ett sms av en man jag inte känner. Han kommer att säga att det är dags nu. Och sen packar jag barnen i bilen, kör ett par kilometer söderut och hjälper mannen att lyfta över objektet i hans bil. Sedan kör vi tillbaka hit och hjälps åt att baxa in hela grejen i vårt hus. Den är stor, kommer i två delar och innehåller både trä, mässing, glas och bly.

Nu är ni nyfikna va.

19 augusti 2014

Jag tänker högt här:

Jag tycker jättemycket om att lyssna på podcasts, men det är just en sån där sak som jag inte fattar hur jag ska ha tid med. Lika som att andra undrar när jag hinner läsa undrar jag när andra hinner lyssna på poddar. Nå, där har vi förstås svaret, jag kan byta ut läsning mot poddlyssning. Men det vill jag inte. Hellre vill jag ha fler timmar på dygnet så jag hinner med ALLT. Hoppas jag får leva länge så jag hinner ikapp nån gång.

18 augusti 2014

Varje år

Varje år den här tiden börjar jag överväga mina alternativ. Ska jag fara på förlagets höstfest och frottera mig med mina kolleger (det skulle vara jättetrevligt) eller ska jag stanna hemma och ha det skönt och slappt med min familj som jag brukar, men som jag också gillar. Är nån på väg på festen? (Jag har inte ens fått inbjudan än men vet att en är på väg...)

Några minuter av lokal berömmelse

I fredags fick jag den stora äran att figurera i lokaltidningen Nya Åland! Här finns ett sammandrag av reportaget (det var den skickliga Ylva Vikström som intervjuade och skrev, jag tror jag aldrig har blivit mer rättolkad i mina svador i hela mitt liv, efter intervjun hade jag ingen aning om vad jag hade sagt och när jag fick tillbaka texten för genomläsning var allt helt korrekt). Vill man läsa hela artikeln får man vända sig till fredagsnumret av Nya Åland.

Kattattack

I dag har jag varit på mamma-barnträff med ett gäng mammor som har barn i alla möjliga åldrar, många i Eddas ålder och åtminstone tre av dem går i Lovis klass. Jättetrevligt! Huset värdinnan bodde i var ljuvligt och jag kände igen hur jag bara längtar efter att få bo i något som är vårt alldeles eget (mitt tjat om eget hus är som en skiva som hakat upp sig). Nästan så jag undrar om jag borde börja lotta bara för att ha chansen att bo lika fint.

Här finns ett hus till salu, om det inte var alldeles för dyrt för vår budget skulle jag slå till med det samma. Dessutom ligger det bara ett stenkast från Karins och Fredriks, det skulle vara kul att bo nära dem. Men nä. Vid 320 000 har nog min smärtgräns passerats för länge sedan. Huset är säkert värt priset. Men vi vill inte prioritera så.

På vägen hem plockade jag upp Idun från skolan, Edda somnade och jag såg fram emot att få kasta mig ner på sängen och läsa en stund. Men... vad möts jag av om inte en stor gul fläck på vårt vita sängöverkast. Grannens katt har smitit in till oss i morse (jag som trodde den bara var in och vände när vi kom hem, men jag såg inte när den smet in, så den måste ha varit här hela förmiddagen) och KISSAT I VÅR SÄNG. Fy sjutton. Så nu går tvättmaskinen för fullt (som om vi inte hade grejer att tvätta ändå, hmpf) och jag får typ lägga mig på soffan istället.

17 augusti 2014

Vad får ett hus kosta?

Vi tittar lite på hus här hela tiden, trots att vi verkligen inte är redo att köpa något i nuläget. Men det är intressant. Husen är mycket dyrare här än vi är vana med. Nu tänkte jag göra en liten gallup: vilket pris tycker du är lämpligt för ett hus du skulle kunna tänka dig att köpa. Alltså inte så där att "ja, jag vill köpa ett lyxhus för 1€" utan mer realistiskt: vilket pris är du beredd att betala för ett hus du vill bo i. Var går gränsen, liksom, vad uppfattar du som ett normalt pris på ett hus? Och var bor du? Det är ju ganska avgörande för uppfattningen om vad ett hus är värt. Utveckla gärna resonemanget också, om du orkar!

(Obs: du har inget ansvar, om du skriver att 800 000€ är lämpligt för dig betyder det inte att jag rusar iväg och köper ett hus för 800 000€ och skyller på dig sen när jag blir ruinerad.)