Våra tuppar

Caj gjorde ett litet fotocollage över en av våra fyra tuppars utveckling sedan kläckningen. Ganska intressant att se hur snabbt det går. (Klicka på bilden så ser ni tydligt!)

Från kyckling till tupp

Lilla Grisen är vår största, men inte mäktigaste, tupp. De andra tupparna i vår flock heter Kvack (han är liten och ettrig och gal tyvärr ganska desperat och fult), Isak (han går också under namnet "hunden" eftersom han har ett mycket märkligt galande) samt Lodun, som just har stigit ur kycklinggarderoben och avslöjat sig som tupp genom att... just det. Gala. De slåss lyckligtvis inte, men gal i kapp för att visa att de minsann är stora och mäktiga, och småningom kommer vi att bli tvungna att göra oss av med några av dem eftersom vi har för många. Vi har inte valt vilken av dem som skall få bli kvar i hönsgården. Alla har sina fördelar. Lilla Grisen är stor och snygg, Isak hör till en ras som lägger gröna ägg, det gör att hans presumtiva kycklingar kan bli grönvärpare (vilket jag gillar, vi får bara bruna ägg för tillfället eftersom Prillan och Malin ruggar), Kvack är redan mäktigast i hönshuset. Loduns tuppegenskaper vet vi inte så mycket om än eftersom han är så ung, men säkert har han något som talar för honom, han också. Svåra, men nödvändiga val.