Sofie frågar

Sofie hade många, och bra frågor till mig. Här kommer svaren på dem:
 
Hur länge tar det för dig att skriva en bok? Från första raden, till sista redigeringen?
Patrik och Pensionärsmakten tog ganska exakt tre år från första meningen tills jag var klar med min del av redigeringsarbetet. Det är länge, men jag kan ju inte påstå att jag skrev särskilt intensivt hela tiden. Andra boken började jag på i augusti 2010 och den blev helt färdigredigerad för en månad sedan, så den tog drygt två år. Fast jag skrev faktiskt om hela boken i juni, jag behöll bara två kapitel och skrev resten från scratch på en månad, så om jag räknar därifrån tog det ju bara  ett halvt år. Å andra sidan hade jag aldrig kunnat skriva den versionen om jag inte hade skrivit tre dåliga versioner innan. Nu håller jag på med ett manus som jag började på i september och börjar se slutet på råversionen, men jag vet att det återstår oerhört mycket jobb innan den boken är klar. Det tar tid, det FÅR ta tid att skriva. Men man kan definitivt vara effektivare än jag har varit.

Hur fördelar du tiden mellan dina olika jobb? Hur mycket är tidning, hur mycket är författande, och hur mycket något helt annat? Och hur mycket blir det tillsammans ungefär?
Just nu jobbar jag en vecka i månaden (mellan 25 och 40 timmar beroende på hur vi lägger upp det) med tidningen. Några författarbesök per månad har jag gjort, sen skriver jag och får en del beställningsarbeten. Någon kurs har jag hållit också med jämna mellanrum. Om jag slår ihop allt jag gör skulle jag väl gissa att jag jobbar lite mindre än 50% av en heltidstjänst. Det låter lite, men eftersom jag håller på med så många grejer samtidigt skulle jag nog bränna ut mig helt och hållet om jag gjorde mer än så. Just nu fungerar det alldeles utmärkt.

Hur ska du fira julen? Och vad önskar du dig i julklapp? Vad är ditt bästa julklappstips, till pojkvän/man, svärmor och svärfar och kanske också till sin syster? Vad är den bästa julklapp du har fått?
I år kommer jag att fira julen här hemma i vårt gula hus med min man, våra barn, min mans morföräldrar, min mans bror med två barn, min bror, mina föräldrar och min mormor. Vi kommer kanske att gå i julkyrkan, vi kommer att äta en god middag och vi kommer att ha julklappsutdelning. Det är bara andra julen i mitt liv som jag firar i mitt eget hem (så där sen jag flyttade hemifrån), så upplägget är inte helt befäst än, men jag tror det blir bra. Och så kämpar jag aktivt och konstant emot att känna stress inför julen. Börjar jag stressa slutar jag genast med det jag håller på med. SÅ viktigt är det inte. Sen blir det en jul till när mina övriga syskon kommer hem i mellandagarna, då kör vi en omgång till med julmat, julklappar, rim och spel. Det blir roligt!

Jag tycker det är väldigt svårt att önska sig julklappar numera, det mesta har jag ju. Men jag har önskat mig följande saker:

• Yogamatta (sån där som man rullar ihop, gärna i någon snygg/rolig färg)
• Mjuk pyjamas i ekobomull, helst trikå och utan alltför mycket knappar och krafs
• Badbomber från Lush
• Tre- eller Femårsdagbok

Mitt bästa julklappstips är att ge bort tjänster i stället för saker. Kanske presentkort på en skön massage eller en ansiktsbehandling, eller något som du kan göra själv, baka ett bröd eller en tårta, eller sköta nåns barn ett par timmar eller sånt. Ju äldre man är, desto mer tror jag man uppskattar såna saker. Eller så är det bara jag.

Den bästa julklapp jag har fått. Hmm. Svårt. Jag brukar bli glad för det mesta. Den present som har hållit längst måste nog ha varit vattenkokaren som jag fick nån gång i slutet av 90-talet av mina föräldrar. Vi använder den flera gånger om dagen och den är fortfarande i perfekt skick. Gladast blev jag kanske i början av samma årtionde när jag fick en vit dubbeldäckare (alltså kassettbandspelare) av mina föräldrar. Jag tror att den fortfarande funkar och att pappa har den i stallet. Man gjorde hållbara saker på nittiotalet.