Johanna frågar

Johanna frågar:
Vad hade du för bild av dig själv som mamma innan du blev mamma, och hur stämmer den överrens med hur du är nu?

Innan jag blev mamma tog jag för givet att jag skulle bete mig med mina egna barn som jag alltid har betett mig med andras när jag har vaktat dem: lekfull, intresserad, ständigt alert, pysslande, aktiv och glad.

Fast när man har egna barn är det ju inte som om man vaktar dem ett par timmar och orkar ge allt. Nä, man är med dem 24/7. Jag är mindre tålmodig än jag trodde jag skulle vara, jag pysslar inte tillnärmelsevis så mycket med dem som jag hade trott och jag roffar åt mig egen tid i mycket större mån än jag hade planerat. Jag fräser och är trött och oengagerad och allmänt mycket otrevligare än jag hade väntat mig. Men å andra sidan känner jag mig inte som en dålig mamma. Jag tror jag är tillräckligt bra eftersom jag försöker göra så gott jag kan och orkar. Jag är verkligen mån om att inte häva ur mig vadsomhelst, att respektera barnens känslor och att försöka sansa mig också när min stubin har brunnit upp eftersom fel ord verkligen har en förmåga att bryta ner en människa.

Och eftersom barnen fortfarande gillar mig och jag dem tror jag jag har lyckats bra. Tillräckligt bra.