Dopet

Vi var förresten på dop i söndags. Min ljuvliga lilla brorsdotter Lone Miranda döptes av sin farfar prosten. Det var ett mycket lyckat kalas. Idun och Tova sjöng till och med en sång för Lone under dopet, det var modigt av en två- och en fyraåring, tycker jag. De satt på golvet med ryggen mot alla andra och tittade på sin lilla nya släkting medan de sjöng. Så fint, så fint!

Och sen åt vi supergoda pajer, läcker tårta och annat som fick snålvattnet att rinna (som till exempel Klingenbergsklassikern amerikanare... fast numera är det nog bara Jonas som bakar dem tror jag.)

Tova och Idun sjunger Gud som haver för Lone

Lone, Saija, Tova och Jonas

På ett bra kalas kan man hjula över hela golvet

Underbara Lone och jag

I morgon kommer Jonas och Saija hit och sover över. Det är alltid lika roligt. Jag tycker det är så synd att vi inte bor i samma stad. Vi har försökt övertala dem att flytta hit, tyvärr utan större framgångar. Det som är positivt med att de bor långt borta är att de inte åker hem till natten när de kommer. Vi kör nästan alltid samma koncept: god mat, avslappnat umgänge och film när barnen har lagt sig. Det funkar varje gång.