... av tårtor. Min brorsa och hans fru gifter sig på lördag (jag vet, jag tog ut det där med fru lite i förskott, men det vågar jag nog) och jag har lovat baka tårtor. Tre stycken trevåningstårtor skall det bli.
Jag är lite nervös. Det kan skita sig. En gång bakade jag en tårta till ett vapp-kalas. Väldigt vingligt klarade den sig helskinnad fram till festen utan blessyrer (den befann sig på ett tårtfat, oövertäckt, i min famn i framsätet på bilen. I två kilometer.) men när jag skulle sätta in den i kylen stötte ena kanten av tårtbrickan i kylskåpsdörren och hela tårtan flög i golvet.
Nå, golvet var nystädat och det var bara känt folk på plats, så vi skrapade ihop tårtan och åt upp den ändå. Den var väldigt ful, men ändå väldigt god. Jag har alltså varit med om en smärre tårtkatastof i mina dagar, och tycker nog att det kan räcka så. Få se på lördag om ödet tycker lika...
Nej hördu Malin, det där går nog bra! Och kunde vi äta en tårta hopskrapad från golvet kan väl några bröllopsgäster det också om det skulle krävas. Men det gör det knappast. Du är ju den okrönta tårtdrottningen!
SvaraRaderaNEJ! en tårta får absoluit inte flyga i golvet i DET DÄR skedet, när man nästan klarat sej ända fram! helt förbjudet!
SvaraRaderamen tur att ni int va så krantto.
Du har så rätt Maria. Det är ändå ganska osannolikt att TRE tårtor skall rasa i golvet. Om en gör det kan jag mata släkten med den.
SvaraRaderaSara: Nä, det kändes nog synnerligen snöppligt. Men vi skrattade också ganska mycket åt det. Det var ju så hemskt. Just såna här gånger är jag extra glad över att inte umgås med folk som är för fina i kanten.