Ett trivialt inlägg om ett litet vardagsdrama

Jag är tröttare än jag trodde.
I morse startade jag tvättmaskinen. När jag skulle plocka ut och hänga upp tvätten var maskinen tom. Jag hade glömt att plocka i tvätten. Skrämmande.
Jag gjorde ett nytt försök, plockade i maskinen, startade, såg i samma sekund mina vita linnebyxor som också skulle med och stoppade därför maskinen. Det tar ett tag innan man får upp maskinen igen om man stoppar den mitt i programmet, så jag lade mig på sängen med en bok medan jag väntade på att luckans lås skulle öppnas. Det här var ungefär klockan ett.
Klockan nio, just alltså, slog det mig att jag helt glömt bort att hänga upp tvätten. Jag sprang upp till maskinen och fattade inte hur tvätten kunde vara helt torr.
Tills jag kom på att jag aldrig startat tvättmaskinen igen.
Nu surrar den.
Hoppas jag lyckas hålla mig vaken tills den tvättat klart.
Fast det skulle kanske vara smartast att lägga sig.

Min semester är indelad i tre enveckors-pass. Härligt med semester, men strukturen på det hela påminner om livet som båtjobbare, jag hann nätt och jämnt varva ner så fick jag varva upp igen. Och efter en sådan här dag undrar jag nog hur trött jag riktigt är, på riktigt...