Sju år

Idag har Caj och jag varit gifta i sju år. Hurra för oss! Det är härligt att vara gift. Allra bäst tycker jag det är att vi har så otroligt kul tillsammans. Vi skrattar åt precis samma saker. Mycket. Tills tårarna rinner. Och så älskar vi fortfarande varandra lika mycket. Kanske ännu mer. Att vara tillsammans är lika bra som att vara ensam (jag tycker om att vara ensam, och att kunna vara lika avslappnad i sällskap med någon annan som med sig själv är en ypperlig komplimang). Vi bråkar sällan. Vi valde rätt när vi valde varandra.

Bilden är arrangerad. (Vi brukar inte ligga stilla och titta in i kameran annars.)

Och så har vi ju det så bra. Ett par fantastiska, ljuvliga, snälla, roliga och söta barn. Ett mysigt hem. Sexton höns och två kaniner. Behagliga och förnuftiga föräldrar. Fina syskon, svägerskor, svågrar och syskonbarn. Vänner som kommer hit på besök, sover över, delar goda måltider med oss och som förser våra barn med lekkamrater.

Strike a pose! Två tuffa tjejer på väg till dagis och förskola.

Ja, jag har inte en dag ångrat att vi gifte oss då, den tjugonde augusti 2005.

Inte ens fast vi stal uppmärksamheten från min brors nittonårsdag som inföll samtidigt. (Sorry Jakob. Men det här betyder att vi aldrig någonsin kommer att glömma din födelsedag heller!)

Födelsedagsbarnet. Idag blir han 26. GRATTIS!