Instruktionsdrunkingsdöden

Är det min tilltagande ålder eller vad beror det på att dagarna går så himla snabbt nuförtiden? Och att jag får så lite uträttat? Jag förstår inte.

Idag har jag äntligen röjt mitt arbetsbord. (Alla saker ligger numera på golvet.) Men jag har i alla fall hunnit klippa till dryga fyrtio mössor (Gammaldags torg om två veckor), jag har gjort en massiv materialbeställning till tygtryckskursen jag skall hålla i slutet av månaden och lyssnat på flera avsnitt Writing Excuses som Maria tipsat om i något skede.

Och på tal om skrivande: just nu håller jag på att få overload av information på hur det skall göras. Alldeles lämpligt tar Mia upp liknande tankar på sin blogg. Det är inte så att jag på sista tiden har fördjupat mig överdrivet mycket i metoder och idéer för författande, men jag har studerat ämnet betydligt mer ingående än tidigare... och håller nästan på att få andnöd av alla goda råd.

På många sätt tror jag förvisso att det är bra att studera hantverket. Men det får inte fastna vid det. Aldrig. Att utgå från regler, klichéfaror och strukturer kan döda lusten. Det blir för invecklat. Risken finns också att man aldrig når fram till kärnan, själva skrivandet.

Det är ungefär som att studera idrottsteori och tro att man kommer att bli en löparstjärna bara genom att läsa om hur man skall göra. När man i själva verket behöver träna på själva löpandet, testa sina egna gränser och luska ut vilka ens egna specialiteter är.

Det oaktat har jag just börjat läsa en tegelsten om dramaturgi och intrigbyggnad, Writer's Journey, som jag blev tipsad om på Janinas blogg. (Ibland älskar jag internet för att det finns så mycket bra information där. Ibland skrämmer det mig, av precis samma orsak. Det är lätt att bli handlingsförlamad när man har tillgång till allt, hela tiden.)