6 maj 2012

Sjuses utflykt

Det regnade igår. Regnade och regnade. Vår gammeltupp följde någon sedan länge begravd impuls och... rymde. Försvann. Kom inte tillbaka till natten, fast han borde. Våra höns brukar alltid komma hem till natten (sommartid går de jämt lösa, och de går i allmänhet inte ens ut på vägen).

Sjuse är blind på ena ögat och är mellan fem och tio år gammal. I sin förra flock var han lite utstött, här också till en början, han har levt som hackkyckling hela sitt liv. När han kom till oss stod han oftast bara och stirrade in i ett hörn. Han var deprimerad. Och vem skulle inte bli det, om man aldrig får vara med.

Han har repat sig. Vi har inte så många hönor att han lider psykiskt av sin låga status. Långsamt har vi sett hur han har vänt sig ut mot världen och även om han fortfarande håller sig på sin kant är han inte lägst i rang längre.


Men igår försvann han. Vi letade. Och jag var så ledsen, för Lovis, Idun och grannbarnen har tagit Sjuse till sig, pysslat om honom och byggt hotell åt honom och allt.

Men i dag knackade det på dörren. Våra grannar hade råkat få syn på honom under morgonpromenaden, Sjuse spatserade omkring vid bilmåleriet en bit bort. Jag är så glad och tacksam över att de tog upp honom och bar hem honom. Så kan man behöva göra med gamla farbröder på vift.

Idag har han stått på ett ben i hönshuset och sovit hela dagen.

Sjusovaren Sjuse

5 kommentarer:

  1. Hahaha, en sån rar historia! Gillar gamla gubben!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör vi med, vi är mycket glada och lättade över att han kom hem till sist. Men jag vet inte, kanske vi måste börja hålla honom inom lyckta dörrar nu? Jag vill inte, men vi kan ju inte ha grannarna att rädda honom stup i kvarten. (Det skrev jag inte just, men i förrgår hälsade han på hos en annan granne och traskade helt sonika in i hans garage. Han verkar ha en fäbless för bilar, vår Sjuse)

      Radera
  2. Det är tungt att åka på utflykt på äldre dar. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, pensionärer är alltid lika trötta, oavsett vilken art man tillhör.

      Radera
  3. Älskar också den virriga gubben! För att inte tala om revanschen.

    SvaraRadera