5 maj 2012

Allra hemskaste syster

Nu har jag läst ut boken Allra hemskaste syster av Lina Forss, den som kom på posten från Booked för ett tag sedan. Jag måste tyvärr meddela att den var en besvikelse. Och det känns hemskt att skriva det, eftersom jag vet hur oändligt mycket jobb det är med en bok.

Karaktärerna är till största delen osympatiska. Huvudpersonen Cornelia tyckte jag lite bättre om efter ett tag, men för mig är det viktigt att kunna förstå mig på  åtminstone någon av personerna i boken (inte så att jag behöver kunna identifiera mig med dem, men få en så pass klar och konsekvent bild av personerna att jag förstår hur de funkar). Och så blev det aldrig här.

Och storyn. Den ledde liksom ingenvart. Ofta innebär en berättelse någon form av förändring eller utveckling hos karaktärerna, men jag tycker att intrigen, utvecklingen, stampade på stället. Varken situationen eller personerna förändrades så pass att det skulle vara värt en hel roman.

Språket var heller inte särskilt bra, användandet av väldigt tidstypiska slanguttryck gör att boken känns som en slit- och slängvara. Slanguttryck i dialog är en sak, men när direktöversättningar från engelskan (bokens originalspråk är svenska) som "suga upp till någon" istället för att ställa sig in, dyker upp i den övriga texten tycker jag det ger ett oseriöst, nästan lite korkat intryck. Dessutom fanns det en del slarvfel (en författares mardröm, jag vet), på ett ställe stod fel namn (efter några meningar framkom det att situationen handlade om en annan person än den stycket inleddes med att nämna) och käbbel stavades tjäbbel, vilket är fel. Jag vet att jag antagligen är en ganska språkkritisk läsare, men det känns så synd att slarva när man en gång satsar och trycker och binder in en bok.

Så nä. Jag rekommenderar den inte.

(I dag har jag börjat läsa Rör mig inte, som skickades ut på Booked för ett tag sedan. Jag var inte registrerad då ännu, men boken verkade så intressant att jag beställde den från Ad Libris förra veckan. Och sen, sen skall jag äntligen läsa Eld, uppföljaren till Cirkeln. Jag drar ut på den njutningen eftersom jag anar att den kommer att vara lika fantastisk som sin föregångare.)

6 kommentarer:

  1. Håller också Eld på halster. Om man får säga så. Det känns kul att bara titta på den och tänka, snart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis.
      Snart, tänker jag.
      Snart.

      Radera
  2. Vilken intressant blogg du har, hit kommer jag att återvända :) Och nu blev min dotter lycklig när jag sa till henne att uppföljaren till Cirkeln kommit, det hade hon missat. Tusen tack för dina fina ord och tankar på min blogg, det hjälper mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och välkommen tillbaka så ofta du vill! Roligt att jag fick tipsa om Eld för någon, själv hade jag missat Cirkeln om det inte var för ett tips från en kompis.

      Jag vet inte om jag skrev det på din blogg, men du skriver SÅ vackert, också om det som är tungt och sorgligt.

      Radera
  3. Jag brukar också bli störd på antingen sakfel, skrivfel eller tryckfel i böcker och tv-serier. Fastän de inte spelar någon desto större roll i helheten ger det ett aningen halvfärdigt intryck av boken. Jag sträckläste en fantasyserie och blev klar i höstas, en bokserien har länge legat mig nära hjärtat och jag har läst den flera gånger, om och om igen då en ny bok utkommit. Nu hade de sista äntligen publicerats och till min besvikelse fanns det några inkonsekvenser jag tyckte kunde ha undvikits. Eftersmaken blev någorlunda bitterljuv, men... det är väl sådant man får ta :)

    *flummflumm*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Vilken fantasyserie var det som du läste? (jag tar nämligen gärna emot tips)

      Radera