27 maj 2013

Fasan

Ifall jag skulle gå över tiden maximalt är jag fortfarande gravid om en månad. EN MÅNAD!

Jag har visserligen förtroende för läkaren, men ingen kan veta allt. Tänk om han hade fel och bebin inte alls vill ut snart. Tänk om min livmoder är världens mysigaste plats. Det vet ingen annan än mina barn, och som Lovis sa tidigare idag minns hon absolut INGET från sin babydom. (Haha, bra ord!)

Att vara i ständig beredskap är jobbigt, för med två barn från tidigare är akut barnvakt en praktisk detalj som det måste finnas en lösning på 24/7. Som tur har vi mina föräldrar, min moster och vår vän Cajsa som uppbackning. Det gäller bara att hålla koll på vem som är upptagen vilka tider varje dag.

13 kommentarer:

  1. minna lindeb27 maj 2013 22:48

    Snart tar jag tåget dit. Skulle jag bo lite närmare sku jag häcka i hönshuset. Det är låååånga dagar och lååånga nätter.
    Med fyran gick jag över två veckor. Det hände aldrig med dom andra. Jag tror faktiskt att han beräknades helt fel för han var inte ens större än dom andra som vägde och mätte som man gör då man kommer ur en kopieringsmaskin.
    Det var hett och högsommar och jag släpade ut gungstolen i trädgården och sov i den.
    Sen när han äntligen kom sku jag mitt i allt in på avdelningen för att äta kvällsmat för dom trodde inte att jag kommit för att föda.
    jag smällde mackan i bordet och sa att nu kommer ungen morjens, och sen tog jag hissen ner till förlossningsalarna medan dom ropade att jag skulle dricka te och sluta bråka.
    En somalisk kvinna skrek i hissen, vi ramlade ut i armarna på två barnmorskor. Jag klev iväg mot närmsta brits, skrek efter lustgas,knark och damtidningar och bad dem dra åt skogen.
    Sen tog jag av mej glasögonen och födde ljuvlig liten.
    Dumt att bli för gammal för sånt där. Det är liksom det enda jag är riktigt, riktigt bra på ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen! Du får nog husera inomhus. Hönshuset är så fullt, vi har mera plats.

      Härlig förlossningsberättelse. Låter som en bok, fast på riktigt. Hoppas min förlossning blir lika innehållsrik. Eller åtminstone hoppas jag på att få med mig ett barn ur det hela.

      Radera
  2. Skitsurt när man inte vet..jag börjar känna mig riktigt matt av att vara beredd hela tiden. Med min första sa de att han skulle gå långt över tiden. han kom såklart två dagar innan beräknat och fyra dagar innan åkte vi till BB (förlossningen tog 22 h). Den andra är beräknad tills 26.5 (igår) men läkaren sa redan i vecka 37 att den var påväg. Har trott det också i o m att det bara är lite på ett år mellan dem. Men icke. Graviditeterna har varit olika också, och magarna. Hoppas vi snart får sluta vänta..Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är konstigt, för fast man vet att barnet kommer ut förr eller senare känns det som om man aldrig kommer att komma så långt medan man väntar som mest. Lycka till!

      Radera
  3. Precis som du skulle skriva ner mina tankar jag hade för dryga tre år sedan när jag väntade vårt tredje barn. Det där med att hela tiden ha nån i beredskap som kan komma som barnvakt fast mitt i natten, att ha sammandragningar från ca v. 24 och gå och oroa sig för om babyn hålls inne eller föds på tok för tidigt.

    Blev sjukskriven 2 månader före beräknat datum och ordinerades vila, fick lyfta högst 1 kilo inte böja mig för att lägga tvätt i maskin o.s.v. Efter 4 veckor var faran över så att säga och jag fick igen leva mera normalt vilket inte gick så bra efter att ha slappat så länge.

    Resten kanske du inte vill höra men jag födde 1 dag före beräknat datum vilket dessutom var framflyttat 10 dagar från det första beräknade datumet. Till saken hör att de två första barnen är båda födda i v. 38 + 2. Så kan det gå! Och ja, jag har också haft korta förlossningar. Alla 3 gånger har de ordentliga sammandragningarna kommit när vattnet gått helt plötsligt där hemma. Första föddes ca. 4,5h efter det, andra knappa 6 h och tredje 2,5h efter att vattnet gått.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, nå, jag är inte helt förvånad, det är många som har varnat mig för att tro alltför hårt på vad läkaren sa. Men det är svårt att skilja åt det man tror på och det man hoppas på. Jag har också varit sjukskriven två månader (plus mammaledig en månad) och mest legat stilla och tagit det lugnt, men det har mer haft med mitt mående än med bebins mående att göra. Idun är född i v. 38+2, själv hade jag ju planerat att föda idag, men det blev väl inte så.

      Radera
    2. Med första barnet var jag på ultra+läkarkontroll i vecka 36 och då fanns det inget kvar av livmoderhalsen och han föddes 2 veckor senare så vi ska hoppas du får föda snart. Lycka till!

      Radera
  4. Här är en till som sitter och väntar. Tyngst är nog ovetskapen eftersom vår akuta barnvakt bor 150km bort och ena halvan av den är i turkiet för tillfället! det är alltså mina föräldrar som är vårt enda alternativ eftersom Oliwer inte accepterar någon annan och jag mer än gärna vill ha med Timo under förlossningen.
    nåväl, på onsdag kväll kl 19 anländer mamma till vasa flygfält så runt en kl 20 på kvällen e de fritt fram för beibi att anlända. inte före men gärna före bf och absolut inte efter.
    pojkarna är dock båda födda före bf så jag hoppas lite på snabbhet här också. rasmus förlossning tog 27h och oliwers gick på 1,5h. så olika är de verkligen.
    och Lycka till sen när det beger sig! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, 150km är ju jättelångt. Har ni nån backup i stan som kanske kan komma hem till er tills dina föräldrar är framme om det börjar mitt i natten? Oj vad olika långa förlossningar du har haft, spännande. Då har man ju verkligen ingen aning om hur det kommer att gå. Lycka till!!!

      Radera
  5. Jaa usch Malin, jag delar din fasa till 100%! Jag blir tokig om jag måste vänta till 41+5 (eller vad det nu är..) Må vi alla få ploppa ut våra bebisar nu genast (med barnskötare färdigt på plats) och skona våra nerver :D

    SvaraRadera
  6. Varje gång jag läser rubriken på detta inlägg så tror jag att det ska handla om ett brunt fjäderfä. Ville bara säga det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker också lika. Och sen tänker jag på de där fasanlakanen i flanell som finns i Forsby.

      Radera