11 april 2013
Vigsel och vigsel
Den ena av mina döttrar skulle jättegärna vara supervig (vem vill inte det, förresten). Hon tänjer och stretchar och hennes mål är att kunna stå på ett ben på en cykel, med benet rakt upp i vädret. De senaste dagarna har hon glatt hojtat "nu ska jag träna på min vigsel" innan hon har satt igång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Önskar att jag vågade mig på ett sånt där mål för min vigsel. Jag är mer, uff, tänja på handleden. Gillar ordvalet. Mycket användbart.
SvaraRaderaJag tycker det är bra att hon har ett så högt satt mål nu när hon är så ung, hon har ju alla chanser i världen att uppnå det! Jag vill också bli supervig. Just nu är jag det inte. Men jag kan nog också bli, bara jag orkar träna. (Åtminstone i handlederna)
Raderavigare än du är nu lär du aldrig bli, Malin. I bäckenet.
RaderaHahaha Emma! Det ska vara en dubbelkusin till att våga skämta om denna foglossning from hell.
RaderaOch tur är väl det! Jag skrattade jättemycket!!!
RaderaVad jag tycker om alla de där barncitaten!
SvaraRaderaDet är bra med bloggen så sparas de någonstans, för annars skulle jag glömma hälften, minst!
RaderaHa ha. Ska hon hämta Bosse?
SvaraRaderaTror inte det, hon har lagt honom i en STRAFFlåda (ist för pafflåda, där alla saker hon inte iddes plocka upp i sitt rum en gång hamnade. Fast hon trodde att det var en låda med viktiga saker och satte Bosse dit. Så nu ligger han antagligen där och känner sig skyldig för att han inte skärpte sig)
RaderaTänk dej att ha en man i en låda... Har du hört den sången? Lill Lindfors.
Radera