Äntligen är Caj hemma. Jag är inte särskilt orolig av mig, men jag har sovit dåligt medan han var borta. Tre och en halv timme i natt, tex. Och ca sex timmar natten till lördag. Jag känner mig som om jag simmar i lera just nu.
Och han hade med sig presenter! Jag fick en fin uggleklänning och torkade frukter. Barnen fick varsin bok. Vi läste en av dem till godnattsaga.
När vi läst klart plockade Idun upp boken och läste flera meningar högt för oss på engelska. Hur gick det till?! Hon är helt klart en person som bara kan saker, helt plötsligt. Utan att öva. Så här var det när hon lärde sig läsa, när hon lärde sig läsa små bokstäver, när hon lärde sig cykla och när hon lärde sig knyta rosetter. Plötsligt kunde hon det bara, utan att vi hade tränat eller visat henne hur man gör. Och nu det här. Hon är förbluffande på många sätt, vår minsting (som snart inte är minst längre).
ps. ni vet väl att en blogg är ett ställe där blogginnehavaren har sin fulla rättighet att skryta ohämmat på sina barn?
Det visste jag faktiskt inte... Men nu när jag vet kan jag ju börja med det. Fast det är inte så enkelt att skryta över en 6-veckorsbaby. "Åh vad bra han bajsade idag!" Typ ;)
SvaraRaderaMan hittar nog alltid något att skryta på oavsett ålder :)
RaderaVår yngre är likadan! Helt otroligt.., man kan bli tom lite avundsjuk.
SvaraRaderaJa, nästan. Men mest på sig själv för att man får ha så smarta barn.
RaderaHärligt!
SvaraRaderaJa!
RaderaEmma sa, titta, där är Patrik och pensionärsmakten då hon såg den i sidobalken. Då jag berättade att det var du som skrivit den så sa hon, Va? Hur kan hon. Hon är nog duktig!
SvaraRaderaOj vad kul :) Hälsa Emma att jag blev glad!
Radera