4 april 2012

Pysslet

Jag har ibland lite dåligt samvete för att jag aldrig pysslar med barnen. Jag vill hellre pyssla alldeles för mig själv, med egna grejer. Dåligt, Malin, dåligt. 

Till all lycka reder de sig själva. I förrgår samlade de stenar utomhus, tvättade dem med en gammal tandborste och lät dem torka på ett toalettpapper. Jag försedde dem med färger men behövde inte bry mig desto mer, för de visste precis vad de ville göra.

Idun var väldigt koncentrerad

Det blev lite kladdigt

De kom till och med ihåg att tvätta penslarna efteråt.
Så här fina blev nyckelpigorna.

Idun gjorde en, Lovis tre.

4 kommentarer:

  1. Jamen exakt! Förr när mina barn var yngre ville jag också helst pyssla själv och liksom måste tvinga mej till inte vara dålig utan ta med dem. Nu pysslar de rätt bra själv när de känner för det så det har lättat på pysselskammen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra om pysselskammen lättar med tiden. Att se dem skapa nyckelpigor på eget initiativ gör definitivt att skammen lossar på greppet. Ibland tänker jag att det kanske är mer inspirerande för dem att veta och skymta att jag pysslar av passion för mig själv istället för att jag pliktskyldigt sätter igång dem för att de skall ha något att göra. Visst kan jag tänka så? Visst?

      Radera
  2. Svar
    1. Ja, det tycker jag. Både barnen och pigorna.

      Radera