I måndags hade Caj sin sista arbetsdag. Efter det har tiden flödat fram i en konstig blandning av följande komponenter:
a) total förslappning och förtappelse, så där så att vi går i pyjamas till halv tolv och jag ligger på soffan i ett berg av täcken och kuddar och läser och ignorerar den totala rådd-misär huset för tillfället är offer för. Och när jag ligger där tänker jag ibland: jag kommer aldrig att orka stiga upp härifrån. Jag kommer stanna här, i högen av täcken och kuddar, och missa flyttdatumet helt och hållet.
b) frenetiskt packande. Vid en tidpunkt under kvällen packade vi alla (okej, inte Edda, hon lekte med duplo) var sin låda. Lådberget växer stadigt, men jag har fortfarande ingen aning om hur nära slutet vi är. De finns en minimal chans att vi nästan har packat färdigt. Det finns en ganska stor chans att vi har alldeles för mycket kvar.
c) ett ivrigt umgänge. Både tisdag, onsdag och torsdag har innehållit minst en supertrevlig måltid med någon av alla de vi har lärt känna här. Då klär vi på oss rena kläder och jag sminkar mig till och med, och vi är glada och har roligt och sen är vi ledsna när vi måste skiljas åt. Usch så jag kommer sakna alla fina människor, trots att jag vet att det finns jättefina människor också i Jakobstad. Jag vill ju vara med alla, samtidigt!
d) på nätterna sover vi (det kändes som om jag måste ha med den här sista punkten så att hela tillvaron är representerad, ursäkta om någon tyckte det var onödig info, det tyckte inte jag).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar