16 oktober 2013

Programmet

Höstlov har vi, hela veckan lång. Hittills har barnen varit på skogspromenad, på teater, de har haft ett par hopptävlingar på gräsmattan med käpphästarna, de har ätit sushi, lyssnat på saga, gått på promenad och lekt och lekt och lekt.
Här klurar de ut en saga som verkar ha sidorna i fel ordning(!)
Att ha en fyra månader gammal lillasyster kan vara väldigt användbart. Idag har Edda fått vara jumppaledare åt Idun, Livia (Lovis och Iduns bästis) och Lovis. Edda visade och de stora barnen imiterade. Det lär ha fungerat hur bra som helst.

Gymnastikdags med Edda i täten
I ett skede funderade vi på att åka till Uppsala och hälsa på min syster och hennes familj. Men sen insåg vi att vi har det lugnast och skönast hemma. Vi skulle gärna träffa dem men resan dit är lång och bökig just nu. Och det visar sig dagligen vara väldigt behagligt att bara hänga hemmavid och göra det som faller oss in, nu när vi inte har några tider att passa.

8 kommentarer:

  1. Oj Edda! Så rolig bild.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon visar noga hur man ska göra, som du ser. Haha!

      Radera
  2. Haha, vilken lysande idé till gympa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det borde jag nästan prova själv, faktiskt.

      Radera
  3. Haha! Jag brukar låta femåringen vara gympainstruktör åt mig. Det funkar hur bra som helst, man blir riktigt svettigt :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en god idé. En femåring har ju liite längre armar och ben än en bebis, så kanske man hänger med lite bättre.

      Radera
  4. Bra gymppa! Jag kommer i håg att det för nåt år sen var ett inslag på SVT där programledaren var med på ett dagis under en hel dag. Under den dagen skulle han göra precis som barnen. D.v.s. springa överallt, hoppa upp och ner, klättra upp på allt som kom i vägen osv. Minns att han var alldeles slut efter den dagen. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Jag har hört om något liknande där man byggde upp en värld som var lika stor i proportion till de vuxna som den vanliga världen är i förhållande till barn. Och att försökspersonerna skulle göra lika som en grupp barn, men att det var stört omöjligt, för det blev alldeles för fysiskt ansträngande att hänga med i deras takt. Hå hå.

      Radera