21 oktober 2013

Det var ju så här det var

Jag tycker jag var varit ganska gnällig på sistone och har därför gjort en  självrannsakan som resulterade i följande teori (som bland annat berör reaktionen på artikeln igår):

Jag vill göra jättemånga saker. Jag har återgått till att spotta ut idéer i en konstant ström. MEN. Trots att Edda sover (ganska) bra fortfarande är jag trött, både fysiskt och psykiskt. Jag har tre barn som behöver mig, jag har en man jag vill vara med och ett hem jag vill trivas i. Jag hinner inte på långa vägar med allt jag önskar att jag hann med. Tiden och energin räcker ALDRIG till. Aldrig. Jag känner mig lite otillräcklig och frustrerad. Och då vill jag till exempel inte läsa texter som styrker min uppfattning om att det är mina prestationer som gör mig värd nånting. Jag vill hellre informeras om att jag är tillräcklig oavsett hur lite jag gör. I teorin vet jag att det borde vara så, men i praktiken och i sinnet känns det som om min framgång som människa är ganska tätt sammankopplad med antingen hur jag ser ut eller vad jag åstadkommer. Det, i kombination med att mina gärningar inte alls går i takt med mina idéer, gör mig betydligt mindre lycklig, betydligt mer missnöjd och till min stora fasa betydligt mer missunnsam än jag har varit på länge. Vilket i sin tur får mig att ogilla mig själv ännu mer. Usch.

Nå. Jag försöker peppa mig och tänka att det kommer bättre tider. Jag vet att småbarnsåren virvlar förbi hastigt. Redan om ett år kommer det att se helt annorlunda ut, då kommer jag kanske att ha mycket mer energi. Idag på rådgivningsbesöket uppmanades jag ta det lugnt, vila mera och så där. Jag skall faktiskt försöka. Edda är trots allt bara fyra månader och jag hade en ganska jobbig graviditet innan dess. Jag får vara trött. Jag behöver inte vara duktig. Jag är tillräcklig ändå. Om jag upprepar det många gånger kanske det nöts in så småningom.

18 kommentarer:

  1. Härligt att du fick så visa råd idag!!! Det blir nog bra!

    SvaraRadera
  2. Vila nu. Du hinner sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får man ju hoppas. Men min frustration lyssnar inte riktigt på de kloka orden.

      Radera
  3. Känner igen det där att man vill så mycket men hinner aldrig med allt som man vill, jag hinner inte ens med hälften. För mig har det varit ungefär när babyn blivit ett halvt år som jag tycker att jag borde börja eller kanske rättare sagt gärna skulle vilja börja göra något annat än bara byta blöjor, mata, tvätta kläder... men då har man ju fortfarande fullt upp med just de sysslorna. Fattar inte att man sku måst prestera så mycket. Det är precis som du skriver att fast en människovärde inte beror på hur duktig man är och man vet det så känns det som man borde och vill göra något för att känna sig nyttig ;) Vi får fortsätta att nöta in att vi är värda nånting även om vi inte presterar så mycket. Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Inte så konstigt om du tänker så, för så gör ju största delen av samhället också (fokuserar på yttre prestationer som lön eller utseende) - skitsvårt att låta bli och vara kärringen mot strömmen! Tror nästan det är obligatoriskt med lite dåligt samvete när man har småbarn i huset... Ibland känns det så, och det känns så onödigt samtidigt, för varför skulle man inte duga bra som man är?
    hälsar hon som fortfarande väntar på mer energi trots att jag inte ens snart har några småbarn i huset :) Kram på dej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det har du rätt i. Fast jag har inte så dåligt samvete egentligen utan är mest frustrerad. Kram tilllbaka!

      Radera
  5. lite OT, men såg den här bilden och kom ihåg att du efterlyste konstverk för ett tag sen: http://barewunderbar.blogspot.fi/2013/10/ny-grafisk-tegning-med-touch-af-neon.html Finns ju massor jättefint på Etsy också, där kan man minsann spendera många timmar och drömma sig bort! plus massor av danska bloggare som säljer sina egna tryck och andra konstverk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättehärliga! Etsy brukar jag också surfa runt på och längta och inspireras. Mycket fint!

      Radera
  6. Jag tycker vi bryter ner och bygger om begreppet duktig Malin och gör det till något som passar oss. Du är fantastisk! Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske det är så vi måste göra. Kram!

      Radera
  7. jämför dig med mig malin! så känns det garanterat genast lite bättre. när jag läser dina texter av det här slaget så noterar jag bara vilken total motpol jag är till det här. loj, kan tycka att det händer massor i mitt liv en kväll när jag i själva verket bara suttit på en divan-kant och tittat ut i luften. kram! hanna k

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker du är bra. Mycket bra, Malin. För du känns sann.
      Det räcker. Jag är helt övertygad om att det är allt en människa behöver vara för att ro iland med projektet livet, med människovärdet i behåll.
      Jag har upplevt så många gånger att då jag känt mej riktigt värdelös och usel har det varit rätt att låta det vara så. För att liksom få tag i vad det är som egentligen Är.
      Jag tror att känslan i styrkan av att våga släppa taget gör att man når sitt eget absoluta värde, för på nåt paradoxalt sätt har det alltid eliminerat upplevelsen av mej själv som värdelös.
      Kram och hali bästa Malinmamma och författare och företagare och färguppfinnare och tygtrollkonstnär och grönaste gröna gurkan och idealisten mmmmmmm.

      Radera
    2. Hanna: jag kan avundas dig den där lojheten, den verkar så skön.

      Radera
    3. Minna: kram tillbaka! Dina ord uppmuntrar mig mycket!

      Radera
  8. Det är ju alltid roligt att få beröm och bli uppmärksammad och alla har väl ett sånt behov, i olika grad. Men självkänslan borde ju ändå byggas på vem man är och inte vad man gör. För det betyder ju i så fall att man har olika värde beroende på hur mycket man uträttar eller presterar, och då blir det ju det klassiska "only the strong survives"...men lätt att säga/skriva, svårare att göra. Den där känslan att man aldrig hinner med allt man vill är ju lätt att känna igen sig i. Finns så mycket skoj man vill göra....i och för sig får man vara tacksam så länge man har ett sånt driv, och verkligen vill massor. Har också upplevt känslan när man inte vill göra nåt och inte har nån motivation...och den känslan, är usel. He e maangleiss, som di pa säj!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nå den BORDE ju byggas på det, men tyvärr gör den inte det för de allra flesta. He e manglejs, for sure.

      Radera