16 september 2013

Dagens nyheter

Dagarna har en tendens att bara glida mig ur händerna numera, men i går kväll bestämde både Caj och jag några grejer vi skulle få undan idag och vi lyckades båda med våra projekt. Det känns mycket tillfredsställande.

Jag fick bland annat ihop två och ett halvt kapitel på ett manus jag håller på med nu (bok nummer tre i serien om Patrik och Pensionärsmakten). Man vet förstås aldrig hur mycket jobb det är kvar, men hittills har jag sju kapitel (som jag eventuellt får skriva om många gånger innan de blir bra). Jag har bara en vag känsla för vad som kommer att inträffa, hoppas det går att sy ihop det till något som fungerar. Jag är verkligen urusel på att planera berättelserna i förväg. Som tur är brukar det lyckas ändå, bara jag kämpar lite.

I helgen hade vi skördefest. Det var roligt. Och gott! Vi åt upp två tuppar och en höna (vi gjorde Kentucky Fried Chicken av dem), potatis ur eget land, en god sallad där tomaterna var odlade i vårt växthus, tsatsiki, majonnäs av våra egna ägg och öl som Caj har gjort. Jonas och Saija hade med sig en himmelsk svampsoppa och gott bröd och Hanna och Vicci hade gjort en läcker äppelpaj. Det är bra med skördefest, jag inser förresten i skrivande stund att det nästan är som Thanksgiving, för man känner sig så väldigt tacksam över maten man äter (mycket tacksammare när man har kämpat och odlat den själv, dessutom).

Edda har blivit tre månader. Hon sover fortfarande som en kung, mellan åtta och tio timmar på raken nattetid. Om hon sover åtta timmar somnar hon i allmänhet om direkt efter att jag har ammat henne, vilket gör att jag får sova länge och gott, förutsatt att jag lägger mig i tid (vilket inte är så enkelt alla gånger). Natten till idag vaknade hon till min förvåning både vid 23.00 när vi gick och lade oss och vid 04.00 och hon hade lite svårt att somna om igen efteråt, båda gångerna. Jag kände mig handfallen -jag har ju glömt bort hur man gör med ledsna bebisar som inte kan somna. Och så blev jag lite rädd -tänk om den här underbara första tiden är slut nu och hon börjar vakna jätteofta? Jag minns nämligen fortfarande hur det känns att ha ett barn som man inte alls har samma sovtakt som. Det är hemskt.

Nå, halv åtta ikväll var alla barnen i säng och Edda somnade som en stock, så kanske gårnatten bara var en liten svacka. Och nu, återigen medan jag skriver, undrar jag hur intresserade ni egentligen är av det här. Kanske det finns nån med en bebis som vill läsa om Eddas liv och leverne. Något som däremot alla är intresserade av är att veta hur hon ser ut just nu. Så här:

Lite allvarlig just här men ljuvlig och söt!
Edda är en glad bebis. Det är väldigt roligt. Och pratsam! Hon berättar långa haranger med hög och röst och ett stundom mycket oförrättat tonfall. Hon är stark och spänstig. Hon finner sig inte i vad som helst, protesterar om något inte är som det skall, och är bra på att äta och sova och på att dregla ner sina kläder.

Sist men inte minst vill jag dela med mig av mitt allra bästa wordfeud-drag genom tiderna. På bilden hade jag inte placerat bokstäverna än, men jag gjorde det direkt efter att min motspelare hade lagt ut sina bokstäver och det godkändes! Hurra! Det kändes extra bra eftersom Hanna, Jonas och Saija klår mig gång på gång i detta ädla spel. Men skam den som ger sig!


13 kommentarer:

  1. Jag är intresserad av vad en baby gör.
    Det är intressant med människor som bara varit helmänniska i tre månader.
    Vad dom är, är så mycket tillit.
    Det är vackert och väcker, hos mej och säkert många andra, ett livsbejakande förhållningssätt till livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du vad, nu har Edda vuxit i den fina randiga dräkten hon fick av dig och hon passar jättebra! Jag ska fota henne nästa gång hon har stassen på sig så du får se!

      Det är sant det där som du säger. Speciellt den där tilliten är fascinerande. Och självklarheten. Bebisar ursäktar sig inte det minsta. Något alla kanske borde ta efter.

      Radera
  2. Jag är intresserad av allt vad du skriver. Och det är väldigt intressant att läsa om Edda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra, då ska jag skriva mera :)

      Radera
  3. Jag är också intresserad, och jag älskar sånahär långa inlägg!

    SvaraRadera
  4. Jag är synnerligen intresserad av söta små babysar som er lilla Edda. Synd bara att min älskade man inte precis är lika intresserad (alltså inte av Edda, men av babysar överlag)...

    Vårt liv börjar påminna om det grekiska dramat Lysistrate, fast med omvända roller, om ni ursäktar en snuskig referens. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha :) Hoppas ni hittar en medelväg så att båda är nöjda. (I Lysistrate är väl INGEN nöjd)

      Radera
  5. Även jag ansluter mej till gänget som vill läsa om Edda! Min dotter Stella är ju i samma ålder så det är trevligt att jämföra och se hur lika/olika de är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men du har rätt, det är ju roligt att läsa om jämngamla bebisars utveckling, tycker jag.

      Radera
  6. Åh! Jag skulle vilja pussa henne på magen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Det är ju underbart, det gör jag många gånger om dagen (det går inte att låta bli, för hon har så söt mage, mjuk, len och väldoftande. Och gullig. Åh så gullig!!!)

      Radera
  7. Fint wf drag Malin ;)! Och jag vill absolut veta och höra allt om Edda! Så söt bild på Edda <3! Kram!

    SvaraRadera