6 maj 2015

Husen, hemmen, livet

Idag ska vi och titta på ett hus. Ännu i går var jag entusiastisk, men sen fick jag höra att taket är av minerit och att det är såväl hälsovådligt som helt galet dyrt den dag det måste åtgärdas. Dessutom är halva huset uppmurat i y-tong (fnissar alltid lite när jag hör om det här materialet, det låter som något slags progressiva 80-talsunderkläder), vilket kan innebära förhöjda radon-värden (cancerframkallande). Så jag tror vi inte är intresserade trots allt. (Ja och så var vi och kollade in bakgården igår för att se hur kvällssolen faller. Helt okej. Frånsett att man nästan alltid, i sådana här bostadsområden, verkligen stirrar grannarna i vitögat.)

På plussidan med huset: flera av barnens klasskompisar bor jättenära och de skulle få en kort och hemskt idyllisk skogspromenad för att komma till sin trevliga skola. Det är nära till simstranden. Vi har goda vänner i närheten. Det är en ganska tyst gata. Huset är stort, alla skulle få egna rum, vi skulle göra ett helt nytt kök (fräschören! ah!) och jag skulle få ett arbetsrum där jag kunde ha mitt tryckbord.

Å andra sidan har jag fortsättningsvis svårt att tänka mig att betala dubbelt så mycket för ett hus här som bara är hälften så bra som vårt gamla. Köper vi ett hus på Åland förbinder vi ju oss till att jobba hårt här i många år till för att ha råd med avbetalningarna och vi är kanske inte där ännu, mentalt (om vi ens nån gång kommer dit). Vi trivs på Åland, vårt sociala liv är fantastiskt, för mitt författarskap är det ypperligt att bo här, men vi älskar fortfarande inte ekorrhjulet och det är ju en förutsättning för att vi ska satsa på en framtid här. Kanske vi behöver prova på det här livet ett tag till innan vi vet. Och då kan vi ju lika gärna bo kvar här i lilla huset med poolen och hyran och trängseln (det går ändå rätt bra) och hyra ut vårt Jakobstadshus lite till. Läget, tomten, grannarna, allt där är ju perfekt (i mitt huvud), den stora nackdelen är att Caj inte har nåt jobb. Nå, jag är inte särskilt orolig för framtiden, trots att jag funderar på den mycket. Alla alternativ vi har är egentligen väldigt bra, om man tänker på situationen i resten av världen. Det är en stor lyx att ens kunna välja, tänker jag.

ps. från och med augusti finns plats för nya hyresgäster i vårt hus på Gammelklockarsvägen i Jakobstad. Läs mera här (avsnittet om huset, samt länkarna, resten är ju old news).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar